Primära flikar

Kronobergs regionfullmäktige 15 juni 2023, budgetdag

För att se videon behöver Cookies godkännas.
Godkänn cookies

Talare

Roland Gustbée (M)

Talare

Robert Olesen (S)

Talare

Roland Gustbée (M)

Talare

Mikael Johansson (M)

Talare

Henrietta Serrate (S)

Talare

Robert Fredriksson (SD)

Talare

Anna Zelvin (KD)

Talare

Kerstin Wiréhn (V)

Talare

Elizabeth Peltola (C)

Talare

Bo Bergsjö (L)

Talare

Roland Gustbée (M)

Talare

Carina Bengtsson (C)

Talare

Henrietta Serrate (S)

Talare

Carina Bengtsson (C)

Talare

Henrietta Serrate (S)

Talare

Carina Bengtsson (C)

Talare

Joakim Pohlman (S)

Talare

Carina Bengtsson (C)

Talare

Joakim Pohlman (S)

Talare

Carina Bengtsson (C)

Talare

Joakim Pohlman (S)

Talare

Mötet återupptas ca kl. 10:20

Talare

Roland Gustbée (M)

Talare

Eva-Britt Svensson (V)

Talare

Robert Fredriksson (SD)

Talare

Eva-Britt Svensson (V)

Talare

Robert Fredriksson (SD)

Talare

Eva-Britt Svensson (V)

Talare

Roland Gustbée (M)

Talare

Emil Torstensson (KD)

Talare

Marie Hammarström-Linnér (S)

Talare

Emil Torstensson (KD)

Talare

Marie Hammarström-Linnér (S)

Talare

Emil Torstensson (KD)

Talare

Andreas Eidevåg (S)

Talare

Mikael Johansson (M)

Talare

Andreas Eidevåg (S)

Talare

Mikael Johansson (M)

Talare

Andreas Eidevåg (S)

Talare

Marcus Walldén (M)

Talare

Andreas Håkansson (C)

Talare

Carl-Olof Bengtsson (S)

Talare

Andreas Håkansson (C)

Talare

Maria Grans (L)

Talare

Emelie Öberg (S)

Talare

Maria Grans (L)

Talare

Emelie Öberg (S)

Talare

René Jaramillo (M)

Talare

Robert Olesen (S)

Talare

René Jaramillo (M)

Talare

Robert Olesen (S)

Talare

René Jaramillo (M)

Talare

Ingemar Swalander (M)

Talare

Joakim Pohlman (S)

Talare

Ingemar Swalander (M)

Talare

Joakim Pohlman (S)

Talare

Ingemar Swalander (M)

Talare

Carl-Olof Bengtsson (S)

Talare

Mikael Johansson (M)

Talare

Carl-Olof Bengtsson (S)

Talare

Mikael Johansson (M)

Talare

Carl-Olof Bengtsson (S)

Talare

Iréne Bladh (M)

Talare

Suzanne Frank (M)

Talare

Ricardo Chavez (KD)

Talare

Kaj-Mikael Petersson (KD)

Talare

Joakim Pohlman (S)

Talare

Kaj-Mikael Petersson (KD)

Talare

Joakim Pohlman (S)

Talare

Kaj-Mikael Petersson (KD)

Talare

Mötet återupptas ca kl. 11:30

Talare

Roland Gustbée (M)

Talare

Lavinia Strömberg (S)

Talare

Robert Olesen (S)

Talare

René Jaramillo (M)

Talare

Robert Olesen (S)

Talare

René Jaramillo (M)

Talare

Robert Olesen (S)

Talare

Mikael Johansson (M)

Talare

Joakim Pohlman (S)

Talare

Mikael Johansson (M)

Talare

Joakim Pohlman (S)

Talare

Mikael Johansson (M)

Talare

Robert Olesen (S)

Talare

Mikael Johansson (M)

Talare

Robert Olesen (S)

Talare

Mikael Johansson (M)

Talare

Helen Bengtsson (S)

Talare

Anna Zelvin (KD)

Talare

Eva Johnsson (KD)

Talare

Kerstin Wiréhn (V)

Talare

Robert Fredriksson (SD)

Talare

Kerstin Wiréhn (V)

Talare

Robert Fredriksson (SD)

Talare

Kerstin Wiréhn (V)

Talare

Alf Skogmalm (S)

Talare

Emil Torstensson (KD)

Talare

Alf Skogmalm (S)

Talare

Alf Skogmalm (S)

Talare

Emil Torstensson (KD)

Talare

Alf Skogmalm (S)

Talare

Elizabeth Peltola (C)

Talare

Robert Olesen (S)

Talare

Elizabeth Peltola (C)

Talare

Robert Olesen (S)

Talare

Elizabeth Peltola (C)

Talare

Pernilla Wikelund (SD)

Talare

Matthias Sjöberg (V)

Talare

Robert Olesen (S)

Talare

Pernilla Wikelund (SD)

Talare

Matthias Sjöberg (V)

Talare

Pernilla Wikelund (SD)

Talare

Robert Olesen (S)

Talare

Pernilla Wikelund (SD)

Talare

Robert Olesen (S)

Talare

Pernilla Wikelund (SD)

Talare

Roland Gustbée (M)

Talare

Robert Fredriksson (SD)

Talare

Matthias Sjöberg (V)

Talare

Robert Fredriksson (SD)

Talare

Matthias Sjöberg (V)

Talare

Robert Fredriksson (SD)

Talare

Carl-Olof Bengtsson (S)

Talare

Robert Fredriksson (SD)

Talare

Carl-Olof Bengtsson (S)

Talare

Robert Fredriksson (SD)

Talare

Joakim Pohlman (S)

Talare

Robert Fredriksson (SD)

Talare

Joakim Pohlman (S)

Talare

Robert Fredriksson (SD)

Talare

Roland Gustbée (M)

Talare

Roland Gustbée (M)

Talare

Mötet återupptas ca kl. 13:40

Talare

Roland Gustbée (M)

Talare

Lars-Olof Petersson (S)

Talare

Roland Gustbée (M)

Talare

Lars-Olof Petersson (S)

Talare

Ellinor Jönsson (SD)

Talare

Emil Torstensson (KD)

Talare

Gunnar Nordmark (L)

Talare

Marcus Dackling (M)

Talare

Mats Johnsson (SD)

Talare

Robert Olesen (S)

Talare

Mats Johnsson (SD)

Talare

Robert Olesen (S)

Talare

Mats Johnsson (SD)

Talare

Marie Hammarström-Linnér (S)

Talare

Robert Fredriksson (SD)

Talare

Marie Hammarström-Linnér (S)

Talare

Robert Fredriksson (SD)

Talare

Marie Hammarström-Linnér (S)

Talare

Lavinia Strömberg (S)

Talare

Golnoush Lundén Faez (C)

Talare

Marcus Walldén (M)

Talare

Lavinia Strömberg (S)

Talare

Marcus Walldén (M)

Talare

Lavinia Strömberg (S)

Talare

Marcus Walldén (M)

Talare

Robert Olesen (S)

Talare

Gunnar Nordmark (L)

Talare

Robert Olesen (S)

Talare

Gunnar Nordmark (L)

Talare

Robert Olesen (S)

Talare

René Jaramillo (M)

Talare

Robert Olesen (S)

Talare

René Jaramillo (M)

Talare

Robert Olesen (S)

Talare

Matthias Sjöberg (V)

Talare

Robert Fredriksson (SD)

Talare

Matthias Sjöberg (V)

Talare

Robert Fredriksson (SD)

Talare

Matthias Sjöberg (V)

Talare

Christer Persson (V)

Talare

Robert Fredriksson (SD)

Talare

Christer Persson (V)

Talare

Robert Fredriksson (SD)

Talare

Christer Persson (V)

Talare

Emil Torstensson (KD)

Talare

Christer Persson (V)

Talare

Emil Torstensson (KD)

Talare

Christer Persson (V)

Talare

Roland Gustbée (M)

Talare

Mötet återupptas ca kl. 14:40

Talare

Roland Gustbée (M)

Talare

Rut Björkström (KD)

Talare

Lars-Olof Petersson (S)

Talare

Christer Svensson (SD)

Talare

Emelie Berg (V)

Talare

Robert Fredriksson (SD)

Talare

Emelie Berg (V)

Talare

Emelie Öberg (S)

Talare

Mikael Johansson (M)

Talare

Emelie Öberg (S)

Talare

Mikael Johansson (M)

Talare

Emelie Öberg (S)

Talare

Robert Fredriksson (SD)

Talare

Lavinia Strömberg (S)

Talare

Robert Fredriksson (SD)

Talare

Lavinia Strömberg (S)

Talare

Gunnar Nordmark (L)

Talare

Robert Fredriksson (SD)

Talare

Gunnar Nordmark (L)

Talare

Robert Fredriksson (SD)

Talare

Britt-Louise Berndtsson (C)

Talare

Marie Hammarström-Linnér (S)

Talare

Sara Iranshahi (SD)

Talare

Robert Olesen (S)

Talare

Anna Zelvin (KD)

Talare

Robert Olesen (S)

Talare

Roland Gustbée (M)

Talare

Roland Gustbée (M)

Talare

Mötet återupptas ca kl. 15:40

Talare

Roland Gustbée (M)

Talare

Roland Gustbée (M)

Talare

Roland Gustbée (M)

Talare

Emelie Öberg (S)

Talare

Emil Torstensson (KD)

Talare

Emelie Öberg (S)

Talare

Emil Torstensson (KD)

Talare

Emelie Öberg (S)

Talare

Emil Torstensson (KD)

Talare

Roland Gustbée (M)

Talare

Kerstin Wiréhn (V)

Talare

Mikael Johansson (M)

Talare

Kerstin Wiréhn (V)

Talare

Roland Gustbée (M)

Talare

Kerstin Wiréhn (V)

Talare

Mikael Johansson (M)

Talare

Kerstin Wiréhn (V)

Talare

Roland Gustbée (M)

Talare

Gunnar Nordmark (L)

Dagens öppnande

29.1 Budget 2024 med flerårsplan 2025-2026 - Inledning

29.2 Budget 2024 med flerårsplan 2025-2026 - Inledande anförande av respektive gruppledare

29.3 Budget 2024 med flerårsplan 2025-2026 - Allmän budgetdebatt

Förslag till beslut

Regionfullmäktige föreslås besluta att:

  1. Fastställa drift- och investeringsramar, vårdersättning primärvård och barntandvårdspeng samt mål och uppdrag för Region Kronoberg enligt Alliansens förslag till budget 2024 och flerårsplan 2025-2026.
  2. Disponering av resultatutjämningsreserven åberopas, i enlighet med kommunallagen, kapitel 11, § 5, för att upprätta en budget där intäkterna inte överstiger kostnaderna för år 2024 med hänvisning till prognostiserad lågkonjunktur samt med hänsyn till de högre tillfälliga kostnaderna för värdesäkring av pensionsförpliktelser inom avsättningarna i Region Kronobergs balansräkning.
  3. Fastställa skattesats till 12,00 procent per skattekrona för 2024.
  4. Under 2024 bevilja en låneram på 1 500 miljoner kronor samt att den av regionfullmäktige beslutade checkkrediten kvarstår.
  5. Ge styrelser och nämnder i uppdrag att upprätta verksamhetsplaner samt fördela och fastställa driftbudgetram för underliggande nivå i enlighet med regionfullmäktiges beslutade budget

Sammanfattning

Budget för Region Kronoberg är inte bara en ekonomisk plan, utan även en målsättning för den verksamhet som Region Kronoberg bedriver. Budgeten beskriver också en omvärldsanalys där de trender och händelser i vår omvärld lyfts fram som kan påverka Region Kronobergs verksamhet. Den här budgeten är en treårsplan som utgår från nuläget och ger en tydlig målsättning fram till 2026.

Region Kronobergs ledning och styrning ska kännetecknas av en tydlig inriktning om vad som ska göras och en beskrivning av hur inriktningen ska genomföras. Därigenom skapas en långsiktig strategi som kan mätas och följas upp under hela perioden.

Under åren 2023 och 2024 förutspås lågkonjunktur i Sverige med en försämrad skatteunderlagstillväxt. Den kraftiga inflationen är just nu den starkast drivande faktorn i konjunktursvängningen. Inflationen kommer även ha en kraftig påverkan på Region Kronobergs pensionsavsättning. Värdesäkringen av pensionsförpliktelser inom avsättningarna i balansräkningen innebär en stor tillfällig belastning på regionens resultat. Belastningen bedöms leda till underskott som inte kan hanteras med tillfälliga åtgärder eller med kostnadsreduktioner i verksamheten. För det negativa resultatet som uppstår åberopas disponering av resultatutjämningsreserven för 2024 i enlighet med kommunallagen, kapitel 11, § 5 samt Region Kronobergs beslutade riktlinjer för God ekonomisk hushållning (RF 2021-04-28 § 50).

Region Kronoberg har vid dags datum 635 mnkr i den s k resultatutjämningsreserven (RUR). Enligt kommunallagen får medel från en RUR användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel i syfte att skapa större stabilitet för verksamheterna. När detta får göras måste framgå av de egna riktlinjerna för RUR som beslutas av fullmäktige.

Enligt regionfullmäktiges fastställda riktlinjer för God ekonomisk hushållning framgår att medel från RUR får användas när den årliga ökningen av det underliggande skatteunderlaget understiger den genomsnittliga utvecklingen för de senaste tio åren. Detta gäller både budget och årsredovisning. Om innevarande års utfall av den underliggande skatteunderlagsutvecklingen understiger den genomsnittliga utvecklingen får reserven användas. I budgetarbetet kan en disponering budgeteras om prognosen under budgetarbetet understiger det tioåriga genomsnittet. Medel från RUR får endast täcka negativa resultat, det vill säga så mycket som krävs för att balanskravsresultatet ska komma upp till noll.

Konsekvenserna av att disponera RUR blir att Region Kronobergs egna kapital minskas vilket medför att soliditeten försämras.

Paus

29.3 Budget 2024 med flerårsplan 2025-2026 - Allmän budgetdebatt

Förslag till beslut

Regionfullmäktige föreslås besluta att:

  1. Fastställa drift- och investeringsramar, vårdersättning primärvård och barntandvårdspeng samt mål och uppdrag för Region Kronoberg enligt Alliansens förslag till budget 2024 och flerårsplan 2025-2026.
  2. Disponering av resultatutjämningsreserven åberopas, i enlighet med kommunallagen, kapitel 11, § 5, för att upprätta en budget där intäkterna inte överstiger kostnaderna för år 2024 med hänvisning till prognostiserad lågkonjunktur samt med hänsyn till de högre tillfälliga kostnaderna för värdesäkring av pensionsförpliktelser inom avsättningarna i Region Kronobergs balansräkning.
  3. Fastställa skattesats till 12,00 procent per skattekrona för 2024.
  4. Under 2024 bevilja en låneram på 1 500 miljoner kronor samt att den av regionfullmäktige beslutade checkkrediten kvarstår.
  5. Ge styrelser och nämnder i uppdrag att upprätta verksamhetsplaner samt fördela och fastställa driftbudgetram för underliggande nivå i enlighet med regionfullmäktiges beslutade budget

Sammanfattning

Budget för Region Kronoberg är inte bara en ekonomisk plan, utan även en målsättning för den verksamhet som Region Kronoberg bedriver. Budgeten beskriver också en omvärldsanalys där de trender och händelser i vår omvärld lyfts fram som kan påverka Region Kronobergs verksamhet. Den här budgeten är en treårsplan som utgår från nuläget och ger en tydlig målsättning fram till 2026.

Region Kronobergs ledning och styrning ska kännetecknas av en tydlig inriktning om vad som ska göras och en beskrivning av hur inriktningen ska genomföras. Därigenom skapas en långsiktig strategi som kan mätas och följas upp under hela perioden.

Under åren 2023 och 2024 förutspås lågkonjunktur i Sverige med en försämrad skatteunderlagstillväxt. Den kraftiga inflationen är just nu den starkast drivande faktorn i konjunktursvängningen. Inflationen kommer även ha en kraftig påverkan på Region Kronobergs pensionsavsättning. Värdesäkringen av pensionsförpliktelser inom avsättningarna i balansräkningen innebär en stor tillfällig belastning på regionens resultat. Belastningen bedöms leda till underskott som inte kan hanteras med tillfälliga åtgärder eller med kostnadsreduktioner i verksamheten. För det negativa resultatet som uppstår åberopas disponering av resultatutjämningsreserven för 2024 i enlighet med kommunallagen, kapitel 11, § 5 samt Region Kronobergs beslutade riktlinjer för God ekonomisk hushållning (RF 2021-04-28 § 50).

Region Kronoberg har vid dags datum 635 mnkr i den s k resultatutjämningsreserven (RUR). Enligt kommunallagen får medel från en RUR användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel i syfte att skapa större stabilitet för verksamheterna. När detta får göras måste framgå av de egna riktlinjerna för RUR som beslutas av fullmäktige.

Enligt regionfullmäktiges fastställda riktlinjer för God ekonomisk hushållning framgår att medel från RUR får användas när den årliga ökningen av det underliggande skatteunderlaget understiger den genomsnittliga utvecklingen för de senaste tio åren. Detta gäller både budget och årsredovisning. Om innevarande års utfall av den underliggande skatteunderlagsutvecklingen understiger den genomsnittliga utvecklingen får reserven användas. I budgetarbetet kan en disponering budgeteras om prognosen under budgetarbetet understiger det tioåriga genomsnittet. Medel från RUR får endast täcka negativa resultat, det vill säga så mycket som krävs för att balanskravsresultatet ska komma upp till noll.

Konsekvenserna av att disponera RUR blir att Region Kronobergs egna kapital minskas vilket medför att soliditeten försämras.

Paus

29.3 Budget 2024 med flerårsplan 2025-2026 - Allmän budgetdebatt

Förslag till beslut

Regionfullmäktige föreslås besluta att:

  1. Fastställa drift- och investeringsramar, vårdersättning primärvård och barntandvårdspeng samt mål och uppdrag för Region Kronoberg enligt Alliansens förslag till budget 2024 och flerårsplan 2025-2026.
  2. Disponering av resultatutjämningsreserven åberopas, i enlighet med kommunallagen, kapitel 11, § 5, för att upprätta en budget där intäkterna inte överstiger kostnaderna för år 2024 med hänvisning till prognostiserad lågkonjunktur samt med hänsyn till de högre tillfälliga kostnaderna för värdesäkring av pensionsförpliktelser inom avsättningarna i Region Kronobergs balansräkning.
  3. Fastställa skattesats till 12,00 procent per skattekrona för 2024.
  4. Under 2024 bevilja en låneram på 1 500 miljoner kronor samt att den av regionfullmäktige beslutade checkkrediten kvarstår.
  5. Ge styrelser och nämnder i uppdrag att upprätta verksamhetsplaner samt fördela och fastställa driftbudgetram för underliggande nivå i enlighet med regionfullmäktiges beslutade budget

Sammanfattning

Budget för Region Kronoberg är inte bara en ekonomisk plan, utan även en målsättning för den verksamhet som Region Kronoberg bedriver. Budgeten beskriver också en omvärldsanalys där de trender och händelser i vår omvärld lyfts fram som kan påverka Region Kronobergs verksamhet. Den här budgeten är en treårsplan som utgår från nuläget och ger en tydlig målsättning fram till 2026.

Region Kronobergs ledning och styrning ska kännetecknas av en tydlig inriktning om vad som ska göras och en beskrivning av hur inriktningen ska genomföras. Därigenom skapas en långsiktig strategi som kan mätas och följas upp under hela perioden.

Under åren 2023 och 2024 förutspås lågkonjunktur i Sverige med en försämrad skatteunderlagstillväxt. Den kraftiga inflationen är just nu den starkast drivande faktorn i konjunktursvängningen. Inflationen kommer även ha en kraftig påverkan på Region Kronobergs pensionsavsättning. Värdesäkringen av pensionsförpliktelser inom avsättningarna i balansräkningen innebär en stor tillfällig belastning på regionens resultat. Belastningen bedöms leda till underskott som inte kan hanteras med tillfälliga åtgärder eller med kostnadsreduktioner i verksamheten. För det negativa resultatet som uppstår åberopas disponering av resultatutjämningsreserven för 2024 i enlighet med kommunallagen, kapitel 11, § 5 samt Region Kronobergs beslutade riktlinjer för God ekonomisk hushållning (RF 2021-04-28 § 50).

Region Kronoberg har vid dags datum 635 mnkr i den s k resultatutjämningsreserven (RUR). Enligt kommunallagen får medel från en RUR användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel i syfte att skapa större stabilitet för verksamheterna. När detta får göras måste framgå av de egna riktlinjerna för RUR som beslutas av fullmäktige.

Enligt regionfullmäktiges fastställda riktlinjer för God ekonomisk hushållning framgår att medel från RUR får användas när den årliga ökningen av det underliggande skatteunderlaget understiger den genomsnittliga utvecklingen för de senaste tio åren. Detta gäller både budget och årsredovisning. Om innevarande års utfall av den underliggande skatteunderlagsutvecklingen understiger den genomsnittliga utvecklingen får reserven användas. I budgetarbetet kan en disponering budgeteras om prognosen under budgetarbetet understiger det tioåriga genomsnittet. Medel från RUR får endast täcka negativa resultat, det vill säga så mycket som krävs för att balanskravsresultatet ska komma upp till noll.

Konsekvenserna av att disponera RUR blir att Region Kronobergs egna kapital minskas vilket medför att soliditeten försämras.

Paus

29.3 Budget 2024 med flerårsplan 2025-2026 - Allmän budgetdebatt

Förslag till beslut

Regionfullmäktige föreslås besluta att:

  1. Fastställa drift- och investeringsramar, vårdersättning primärvård och barntandvårdspeng samt mål och uppdrag för Region Kronoberg enligt Alliansens förslag till budget 2024 och flerårsplan 2025-2026.
  2. Disponering av resultatutjämningsreserven åberopas, i enlighet med kommunallagen, kapitel 11, § 5, för att upprätta en budget där intäkterna inte överstiger kostnaderna för år 2024 med hänvisning till prognostiserad lågkonjunktur samt med hänsyn till de högre tillfälliga kostnaderna för värdesäkring av pensionsförpliktelser inom avsättningarna i Region Kronobergs balansräkning.
  3. Fastställa skattesats till 12,00 procent per skattekrona för 2024.
  4. Under 2024 bevilja en låneram på 1 500 miljoner kronor samt att den av regionfullmäktige beslutade checkkrediten kvarstår.
  5. Ge styrelser och nämnder i uppdrag att upprätta verksamhetsplaner samt fördela och fastställa driftbudgetram för underliggande nivå i enlighet med regionfullmäktiges beslutade budget

Sammanfattning

Budget för Region Kronoberg är inte bara en ekonomisk plan, utan även en målsättning för den verksamhet som Region Kronoberg bedriver. Budgeten beskriver också en omvärldsanalys där de trender och händelser i vår omvärld lyfts fram som kan påverka Region Kronobergs verksamhet. Den här budgeten är en treårsplan som utgår från nuläget och ger en tydlig målsättning fram till 2026.

Region Kronobergs ledning och styrning ska kännetecknas av en tydlig inriktning om vad som ska göras och en beskrivning av hur inriktningen ska genomföras. Därigenom skapas en långsiktig strategi som kan mätas och följas upp under hela perioden.

Under åren 2023 och 2024 förutspås lågkonjunktur i Sverige med en försämrad skatteunderlagstillväxt. Den kraftiga inflationen är just nu den starkast drivande faktorn i konjunktursvängningen. Inflationen kommer även ha en kraftig påverkan på Region Kronobergs pensionsavsättning. Värdesäkringen av pensionsförpliktelser inom avsättningarna i balansräkningen innebär en stor tillfällig belastning på regionens resultat. Belastningen bedöms leda till underskott som inte kan hanteras med tillfälliga åtgärder eller med kostnadsreduktioner i verksamheten. För det negativa resultatet som uppstår åberopas disponering av resultatutjämningsreserven för 2024 i enlighet med kommunallagen, kapitel 11, § 5 samt Region Kronobergs beslutade riktlinjer för God ekonomisk hushållning (RF 2021-04-28 § 50).

Region Kronoberg har vid dags datum 635 mnkr i den s k resultatutjämningsreserven (RUR). Enligt kommunallagen får medel från en RUR användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel i syfte att skapa större stabilitet för verksamheterna. När detta får göras måste framgå av de egna riktlinjerna för RUR som beslutas av fullmäktige.

Enligt regionfullmäktiges fastställda riktlinjer för God ekonomisk hushållning framgår att medel från RUR får användas när den årliga ökningen av det underliggande skatteunderlaget understiger den genomsnittliga utvecklingen för de senaste tio åren. Detta gäller både budget och årsredovisning. Om innevarande års utfall av den underliggande skatteunderlagsutvecklingen understiger den genomsnittliga utvecklingen får reserven användas. I budgetarbetet kan en disponering budgeteras om prognosen under budgetarbetet understiger det tioåriga genomsnittet. Medel från RUR får endast täcka negativa resultat, det vill säga så mycket som krävs för att balanskravsresultatet ska komma upp till noll.

Konsekvenserna av att disponera RUR blir att Region Kronobergs egna kapital minskas vilket medför att soliditeten försämras.

Paus

29.3 Budget 2024 med flerårsplan 2025-2026 - Allmän budgetdebatt

Förslag till beslut

Regionfullmäktige föreslås besluta att:

  1. Fastställa drift- och investeringsramar, vårdersättning primärvård och barntandvårdspeng samt mål och uppdrag för Region Kronoberg enligt Alliansens förslag till budget 2024 och flerårsplan 2025-2026.
  2. Disponering av resultatutjämningsreserven åberopas, i enlighet med kommunallagen, kapitel 11, § 5, för att upprätta en budget där intäkterna inte överstiger kostnaderna för år 2024 med hänvisning till prognostiserad lågkonjunktur samt med hänsyn till de högre tillfälliga kostnaderna för värdesäkring av pensionsförpliktelser inom avsättningarna i Region Kronobergs balansräkning.
  3. Fastställa skattesats till 12,00 procent per skattekrona för 2024.
  4. Under 2024 bevilja en låneram på 1 500 miljoner kronor samt att den av regionfullmäktige beslutade checkkrediten kvarstår.
  5. Ge styrelser och nämnder i uppdrag att upprätta verksamhetsplaner samt fördela och fastställa driftbudgetram för underliggande nivå i enlighet med regionfullmäktiges beslutade budget

Sammanfattning

Budget för Region Kronoberg är inte bara en ekonomisk plan, utan även en målsättning för den verksamhet som Region Kronoberg bedriver. Budgeten beskriver också en omvärldsanalys där de trender och händelser i vår omvärld lyfts fram som kan påverka Region Kronobergs verksamhet. Den här budgeten är en treårsplan som utgår från nuläget och ger en tydlig målsättning fram till 2026.

Region Kronobergs ledning och styrning ska kännetecknas av en tydlig inriktning om vad som ska göras och en beskrivning av hur inriktningen ska genomföras. Därigenom skapas en långsiktig strategi som kan mätas och följas upp under hela perioden.

Under åren 2023 och 2024 förutspås lågkonjunktur i Sverige med en försämrad skatteunderlagstillväxt. Den kraftiga inflationen är just nu den starkast drivande faktorn i konjunktursvängningen. Inflationen kommer även ha en kraftig påverkan på Region Kronobergs pensionsavsättning. Värdesäkringen av pensionsförpliktelser inom avsättningarna i balansräkningen innebär en stor tillfällig belastning på regionens resultat. Belastningen bedöms leda till underskott som inte kan hanteras med tillfälliga åtgärder eller med kostnadsreduktioner i verksamheten. För det negativa resultatet som uppstår åberopas disponering av resultatutjämningsreserven för 2024 i enlighet med kommunallagen, kapitel 11, § 5 samt Region Kronobergs beslutade riktlinjer för God ekonomisk hushållning (RF 2021-04-28 § 50).

Region Kronoberg har vid dags datum 635 mnkr i den s k resultatutjämningsreserven (RUR). Enligt kommunallagen får medel från en RUR användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel i syfte att skapa större stabilitet för verksamheterna. När detta får göras måste framgå av de egna riktlinjerna för RUR som beslutas av fullmäktige.

Enligt regionfullmäktiges fastställda riktlinjer för God ekonomisk hushållning framgår att medel från RUR får användas när den årliga ökningen av det underliggande skatteunderlaget understiger den genomsnittliga utvecklingen för de senaste tio åren. Detta gäller både budget och årsredovisning. Om innevarande års utfall av den underliggande skatteunderlagsutvecklingen understiger den genomsnittliga utvecklingen får reserven användas. I budgetarbetet kan en disponering budgeteras om prognosen under budgetarbetet understiger det tioåriga genomsnittet. Medel från RUR får endast täcka negativa resultat, det vill säga så mycket som krävs för att balanskravsresultatet ska komma upp till noll.

Konsekvenserna av att disponera RUR blir att Region Kronobergs egna kapital minskas vilket medför att soliditeten försämras.

29.4 Budget 2024 med flerårsplan 2025-2026 - Budgetvotering

Förslag till beslut

Regionfullmäktige föreslås besluta att:

  1. Fastställa drift- och investeringsramar, vårdersättning primärvård och barntandvårdspeng samt mål och uppdrag för Region Kronoberg enligt Alliansens förslag till budget 2024 och flerårsplan 2025-2026.
  2. Disponering av resultatutjämningsreserven åberopas, i enlighet med kommunallagen, kapitel 11, § 5, för att upprätta en budget där intäkterna inte överstiger kostnaderna för år 2024 med hänvisning till prognostiserad lågkonjunktur samt med hänsyn till de högre tillfälliga kostnaderna för värdesäkring av pensionsförpliktelser inom avsättningarna i Region Kronobergs balansräkning.
  3. Fastställa skattesats till 12,00 procent per skattekrona för 2024.
  4. Under 2024 bevilja en låneram på 1 500 miljoner kronor samt att den av regionfullmäktige beslutade checkkrediten kvarstår.
  5. Ge styrelser och nämnder i uppdrag att upprätta verksamhetsplaner samt fördela och fastställa driftbudgetram för underliggande nivå i enlighet med regionfullmäktiges beslutade budget

Sammanfattning

Budget för Region Kronoberg är inte bara en ekonomisk plan, utan även en målsättning för den verksamhet som Region Kronoberg bedriver. Budgeten beskriver också en omvärldsanalys där de trender och händelser i vår omvärld lyfts fram som kan påverka Region Kronobergs verksamhet. Den här budgeten är en treårsplan som utgår från nuläget och ger en tydlig målsättning fram till 2026.

Region Kronobergs ledning och styrning ska kännetecknas av en tydlig inriktning om vad som ska göras och en beskrivning av hur inriktningen ska genomföras. Därigenom skapas en långsiktig strategi som kan mätas och följas upp under hela perioden.

Under åren 2023 och 2024 förutspås lågkonjunktur i Sverige med en försämrad skatteunderlagstillväxt. Den kraftiga inflationen är just nu den starkast drivande faktorn i konjunktursvängningen. Inflationen kommer även ha en kraftig påverkan på Region Kronobergs pensionsavsättning. Värdesäkringen av pensionsförpliktelser inom avsättningarna i balansräkningen innebär en stor tillfällig belastning på regionens resultat. Belastningen bedöms leda till underskott som inte kan hanteras med tillfälliga åtgärder eller med kostnadsreduktioner i verksamheten. För det negativa resultatet som uppstår åberopas disponering av resultatutjämningsreserven för 2024 i enlighet med kommunallagen, kapitel 11, § 5 samt Region Kronobergs beslutade riktlinjer för God ekonomisk hushållning (RF 2021-04-28 § 50).

Region Kronoberg har vid dags datum 635 mnkr i den s k resultatutjämningsreserven (RUR). Enligt kommunallagen får medel från en RUR användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel i syfte att skapa större stabilitet för verksamheterna. När detta får göras måste framgå av de egna riktlinjerna för RUR som beslutas av fullmäktige.

Enligt regionfullmäktiges fastställda riktlinjer för God ekonomisk hushållning framgår att medel från RUR får användas när den årliga ökningen av det underliggande skatteunderlaget understiger den genomsnittliga utvecklingen för de senaste tio åren. Detta gäller både budget och årsredovisning. Om innevarande års utfall av den underliggande skatteunderlagsutvecklingen understiger den genomsnittliga utvecklingen får reserven användas. I budgetarbetet kan en disponering budgeteras om prognosen under budgetarbetet understiger det tioåriga genomsnittet. Medel från RUR får endast täcka negativa resultat, det vill säga så mycket som krävs för att balanskravsresultatet ska komma upp till noll.

Konsekvenserna av att disponera RUR blir att Region Kronobergs egna kapital minskas vilket medför att soliditeten försämras.

Paus

29.4 Budget 2024 med flerårsplan 2025-2026 - Budgetvotering

Förslag till beslut

Regionfullmäktige föreslås besluta att:

  1. Fastställa drift- och investeringsramar, vårdersättning primärvård och barntandvårdspeng samt mål och uppdrag för Region Kronoberg enligt Alliansens förslag till budget 2024 och flerårsplan 2025-2026.
  2. Disponering av resultatutjämningsreserven åberopas, i enlighet med kommunallagen, kapitel 11, § 5, för att upprätta en budget där intäkterna inte överstiger kostnaderna för år 2024 med hänvisning till prognostiserad lågkonjunktur samt med hänsyn till de högre tillfälliga kostnaderna för värdesäkring av pensionsförpliktelser inom avsättningarna i Region Kronobergs balansräkning.
  3. Fastställa skattesats till 12,00 procent per skattekrona för 2024.
  4. Under 2024 bevilja en låneram på 1 500 miljoner kronor samt att den av regionfullmäktige beslutade checkkrediten kvarstår.
  5. Ge styrelser och nämnder i uppdrag att upprätta verksamhetsplaner samt fördela och fastställa driftbudgetram för underliggande nivå i enlighet med regionfullmäktiges beslutade budget

Sammanfattning

Budget för Region Kronoberg är inte bara en ekonomisk plan, utan även en målsättning för den verksamhet som Region Kronoberg bedriver. Budgeten beskriver också en omvärldsanalys där de trender och händelser i vår omvärld lyfts fram som kan påverka Region Kronobergs verksamhet. Den här budgeten är en treårsplan som utgår från nuläget och ger en tydlig målsättning fram till 2026.

Region Kronobergs ledning och styrning ska kännetecknas av en tydlig inriktning om vad som ska göras och en beskrivning av hur inriktningen ska genomföras. Därigenom skapas en långsiktig strategi som kan mätas och följas upp under hela perioden.

Under åren 2023 och 2024 förutspås lågkonjunktur i Sverige med en försämrad skatteunderlagstillväxt. Den kraftiga inflationen är just nu den starkast drivande faktorn i konjunktursvängningen. Inflationen kommer även ha en kraftig påverkan på Region Kronobergs pensionsavsättning. Värdesäkringen av pensionsförpliktelser inom avsättningarna i balansräkningen innebär en stor tillfällig belastning på regionens resultat. Belastningen bedöms leda till underskott som inte kan hanteras med tillfälliga åtgärder eller med kostnadsreduktioner i verksamheten. För det negativa resultatet som uppstår åberopas disponering av resultatutjämningsreserven för 2024 i enlighet med kommunallagen, kapitel 11, § 5 samt Region Kronobergs beslutade riktlinjer för God ekonomisk hushållning (RF 2021-04-28 § 50).

Region Kronoberg har vid dags datum 635 mnkr i den s k resultatutjämningsreserven (RUR). Enligt kommunallagen får medel från en RUR användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel i syfte att skapa större stabilitet för verksamheterna. När detta får göras måste framgå av de egna riktlinjerna för RUR som beslutas av fullmäktige.

Enligt regionfullmäktiges fastställda riktlinjer för God ekonomisk hushållning framgår att medel från RUR får användas när den årliga ökningen av det underliggande skatteunderlaget understiger den genomsnittliga utvecklingen för de senaste tio åren. Detta gäller både budget och årsredovisning. Om innevarande års utfall av den underliggande skatteunderlagsutvecklingen understiger den genomsnittliga utvecklingen får reserven användas. I budgetarbetet kan en disponering budgeteras om prognosen under budgetarbetet understiger det tioåriga genomsnittet. Medel från RUR får endast täcka negativa resultat, det vill säga så mycket som krävs för att balanskravsresultatet ska komma upp till noll.

Konsekvenserna av att disponera RUR blir att Region Kronobergs egna kapital minskas vilket medför att soliditeten försämras.

29.5 Budget 2024 med flerårsplan 2025-2026 - Budgetbeslut

Förslag till beslut

Regionfullmäktige föreslås besluta att:

  1. Fastställa drift- och investeringsramar, vårdersättning primärvård och barntandvårdspeng samt mål och uppdrag för Region Kronoberg enligt Alliansens förslag till budget 2024 och flerårsplan 2025-2026.
  2. Disponering av resultatutjämningsreserven åberopas, i enlighet med kommunallagen, kapitel 11, § 5, för att upprätta en budget där intäkterna inte överstiger kostnaderna för år 2024 med hänvisning till prognostiserad lågkonjunktur samt med hänsyn till de högre tillfälliga kostnaderna för värdesäkring av pensionsförpliktelser inom avsättningarna i Region Kronobergs balansräkning.
  3. Fastställa skattesats till 12,00 procent per skattekrona för 2024.
  4. Under 2024 bevilja en låneram på 1 500 miljoner kronor samt att den av regionfullmäktige beslutade checkkrediten kvarstår.
  5. Ge styrelser och nämnder i uppdrag att upprätta verksamhetsplaner samt fördela och fastställa driftbudgetram för underliggande nivå i enlighet med regionfullmäktiges beslutade budget

Sammanfattning

Budget för Region Kronoberg är inte bara en ekonomisk plan, utan även en målsättning för den verksamhet som Region Kronoberg bedriver. Budgeten beskriver också en omvärldsanalys där de trender och händelser i vår omvärld lyfts fram som kan påverka Region Kronobergs verksamhet. Den här budgeten är en treårsplan som utgår från nuläget och ger en tydlig målsättning fram till 2026.

Region Kronobergs ledning och styrning ska kännetecknas av en tydlig inriktning om vad som ska göras och en beskrivning av hur inriktningen ska genomföras. Därigenom skapas en långsiktig strategi som kan mätas och följas upp under hela perioden.

Under åren 2023 och 2024 förutspås lågkonjunktur i Sverige med en försämrad skatteunderlagstillväxt. Den kraftiga inflationen är just nu den starkast drivande faktorn i konjunktursvängningen. Inflationen kommer även ha en kraftig påverkan på Region Kronobergs pensionsavsättning. Värdesäkringen av pensionsförpliktelser inom avsättningarna i balansräkningen innebär en stor tillfällig belastning på regionens resultat. Belastningen bedöms leda till underskott som inte kan hanteras med tillfälliga åtgärder eller med kostnadsreduktioner i verksamheten. För det negativa resultatet som uppstår åberopas disponering av resultatutjämningsreserven för 2024 i enlighet med kommunallagen, kapitel 11, § 5 samt Region Kronobergs beslutade riktlinjer för God ekonomisk hushållning (RF 2021-04-28 § 50).

Region Kronoberg har vid dags datum 635 mnkr i den s k resultatutjämningsreserven (RUR). Enligt kommunallagen får medel från en RUR användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel i syfte att skapa större stabilitet för verksamheterna. När detta får göras måste framgå av de egna riktlinjerna för RUR som beslutas av fullmäktige.

Enligt regionfullmäktiges fastställda riktlinjer för God ekonomisk hushållning framgår att medel från RUR får användas när den årliga ökningen av det underliggande skatteunderlaget understiger den genomsnittliga utvecklingen för de senaste tio åren. Detta gäller både budget och årsredovisning. Om innevarande års utfall av den underliggande skatteunderlagsutvecklingen understiger den genomsnittliga utvecklingen får reserven användas. I budgetarbetet kan en disponering budgeteras om prognosen under budgetarbetet understiger det tioåriga genomsnittet. Medel från RUR får endast täcka negativa resultat, det vill säga så mycket som krävs för att balanskravsresultatet ska komma upp till noll.

Konsekvenserna av att disponera RUR blir att Region Kronobergs egna kapital minskas vilket medför att soliditeten försämras.

33. Interpellation om Region Kronobergs arbete i relation till könsdysfori från Matthias Sjöberg (V) till hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande

Sammanfattning

Matthias Sjöberg (V) har ställt följande interpellation till Ida Eriksson (M), hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande:

"Könsdysfori definieras som uttalad inkongruens mellan personens upplevda/uttryckta könstillhörighet och den tilldelade könstillhörigheten och en stark önskan att leva och bli accepterad som det motsatta könet. Enligt gällande diagnossystem är detta en psykiatrisk diagnos, men det finns ett växande motstånd mot att patologisera tankar och frågeställningar kring könsidentitet.

Utredningen sker inom psykiatrisk verksamhet, där vi i Sverige utgår från diagnostik enligt den amerikanska diagnosmanualen DSM. I den senaste versionen (DSM-5) används beteckningen könsdysfori. I DSM-5 finns en diagnos för vuxna och en för barn.

Könsatypiskt beteende är vanligt hos yngre barn, och ungefär 7 procent av pojkar uppfattas som extremt flickaktiga och något färre flickor som extremt pojkaktiga. Det är inte heller ovanligt att barn uttrycker att de vill vara, eller att de tillhör, det motsatta könet. Uppföljningsstudier visar att mer än ca 20 procent av förpubertala barn som uppfyller diagnoskriterier för könsdysfori kommer att ha en kvarstående önskan om könsbekräftande åtgärder. För majoriteten är det sannolikt att det handlar om sexuell läggning (homosexualitet).

Men för dem vars könsdysfori förvärras i samband med puberteten kommer de flesta att senare uppfylla diagnoskriterierna för könsdysfori och ha önskan om könsbekräftande åtgärder.

Könsdysfori är mycket ovanligt men ökar över hela världen bland såväl vuxna som yngre. Det har blivit allt vanligare att identifiera sig som icke-binär, eller könsneutral, och att föredra ett könsneutralt pronomen (hen).

De senaste åren har vi haft ett kraftigt ökat antal remisser till Astrid Lindgrens barnsjukhus, från enstaka sökande årligen till 197 inkommande remisser år 2016. Vid Astrid Lindgrens barnsjukhus visas att ca 25 procent tilldelats könstillhörigheten pojke och 75 procent tilldelats flickkön, dvs en omvänd könsfördelning jämfört med vuxna. En majoritet ungdomar med könsdysfori utvecklar med tiden allt mer psykiatrisk problematik. Enligt en studie uppfyllde mer än hälften av unga med könsdysfori minst en psykiatrisk diagnos. Vanligast är ångest, depression och självskadebeteende, vilket antas bero på den utsatthet i samhället och de påfrestningar denna patientgrupp upplever.

  • Hur arbetar region Kronoberg för att tillgodose att dessa personer får rätt hjälp och stöttning för att kunna få leva sina liv?"

34. Interpellation om lång väntetid på mammografi och cellprov från Emelie Öberg (S) till ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden

Sammanfattning

Emelie Öberg (S) har ställt följande interpellation till Ida Eriksson (M), hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande:

"I höstas nåddes vi av besked om att väntetiderna för mammografi i Kronoberg var uppe i 34 månader. Rekommenderad tidsintervall mellan mammografier är 20 månader. Frågan debatterades bland annat i regionfullmäktige och besked gavs att man inlett ett arbete med att korta köerna.

Långa köer har tidigare också rapporterats kring cellprovtagning och besked efter cellprovtagning. Även denna fråga har flera gånger debatterats i regionfullmäktige. Region Kronoberg har tidigare fattat beslut om att införa möjlighet till självtestning för cellprov. Detta är redan infört i flera regioner. I april 2021 uppgav dåvarande ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden Roland Gustbée (M) i en fullmäktigedebatt med mig att detta snart skulle vara infört.

Med anledning av ovan vill jag ställa följande, mycket angelägna frågor om kvinnovården i Kronoberg, till hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Ida Eriksson (M):

  1. Hur ser väntetiderna för mammografi ut idag – har man lyckats korta väntetiden?
  2. Hur ser väntetiden för cellprovtagning respektive svarstiden för besked efter cellprovtagning ut?
  3. När kommer möjlighet till självprovtagning för cellprov att vara infört?"

35. Interpellation om svårigheter att få dyslexidiagnos i Kronoberg från Eva Ballovarre (S) till ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden

Sammanfattning

Eva Ballovarre (S) har ställt följande interpellation till Ida Eriksson (M), hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande:

"5-8 % av Sveriges befolkning antas ha dyslexi. Statistiskt skulle det kunna innebära att mellan 10 200 och 16 300 personer i Kronoberg har dyslexi.

På Dyslexiförbundets hemsida kan man läsa att alla regioner gör olika när det kommer till ansvar och vägar för utredning. Vi har varit i kontakt med flera invånare som lyft frågan om dyslexiutredning från olika patientperspektiv. Bilden som framstår är att det inte är tydligt vem som ansvarar för dyslexiutredning i vår region och att det är svårt att hitta information om var man ska vända sig om man är i behov av utredning.

I början av maj 2022 kunde man på Logopedmottagningens sida på 1177.se läsa att ′Vi genomför även dyslexiutredningar man har tyvärr just nu långa väntetider.′ I januari 2023 stod det istället ′Dyskalkyli- /dyslexiutredningar görs inte inom Region Kronoberg.′

Med anledning av ovan vill jag ställa följande frågor till hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Ida Eriksson (M):

  1. Stämmer det att Region Kronoberg inte längre gör dyslexiutredningar?
  2. Om ja på fråga 1, när och var togs beslutet?
  3. Gäller detta både barn och vuxna? Om det inte gäller barn: Hur hanteras misstanke och diagnossättning där?
  4. Vad är orsaken/orsakerna till att Region Kronoberg inte längre gör dyslexiutredningar?
  5. Vem/var görs utredningarna istället?
  6. Finns det anledning att ompröva beslutet och vad krävs för att återstarta dyslexiutredningar i Region Kronoberg?
  7. Regionens 1177-sidor informerar i dagsläget inte om var den som är i behov av en dyslexiutredning ska vända sig, utan konstaterar bara att utredningar inte görs i Region Kronoberg. När kommer informationen förbättras?
  8. Hur såg väntetiderna för dyslexiutredning ut när Region Kronoberg själva genomförde utredningarna och hur ser väntetiderna ut nu?"

36. Interpellation om bentäthetsmätare från Kerstin Wiréhn (V) till ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden

Sammanfattning

Kerstin Wiréhn (V) har ställt följande interpellation till Ida Eriksson (M), hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande:

"Vi har blivit uppmärksammade på att det är lång väntetid för att göra en bentäthetsmätning, över ett år enligt uppgift. Regionen har bara en bentäthetsmätare så det blir långa kötider. Tidig upptäckt är en stor vinst för både patient och samhälle, om frakturer, lidande och vård kan undvikas.

Våra frågor är därför: Finns det planer på att köpa in ytterligare en mätare? Eller finns det andra metoder som fungerar bättre och snabbare för att konstatera osteoporos?"

37. Interpellation om Parkinsonskola från Kerstin Wiréhn (V) till ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden

Sammanfattning

Kerstin Wiréhn (V) har ställt följande interpellation till Ida Eriksson (M), hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande:

"Enligt Socialstyrelsens riktlinjer från 2022 ska patienter och deras anhöriga erbjudas att delta i s.k. parkinsonskola. Detta för att få information om sjukdomen, dess symptom och behandling och för att minska oron och få kunskap om egen vård m.m. Skolan är ett stöd för patienter och anhöriga, men minskar också trycket på vården då kunskapsnivån höjts.

Detta finns i andra regioner men inte i Kronoberg. Så frågan är:

  • Varför följs inte riktlinjerna från Socialstyrelsen angående parkinsonskola?
  • Finns det planer på att starta parkinsonskola?"

UTGÅR - 38. Interpellation om att säkra familjecentralen i Ljungby från Henrietta Serrate (S) till ordförande för hälso- och sjukvårdsnämnden

Sammanfattning

Henrietta Serrate (S) har ställt följande interpellation till Ida Eriksson (M), hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande:

"Utbildningsnämnden i moderatledda Ljungby kommun ska spara. Det rapporterade Smålänningen om i en artikel 25 maj. Detta får inte bara stora konsekvenser för invånarna i Ljungby kommun, utan också för de samarbeten Region Kronoberg har med kommunen. Ett av sparförslagen som lyfts är nämligen att ′Pausa eller avveckla öppen förskola.′

Den öppna förskolan är en stor och viktig del av familjecentralen som drivs gemensamt av regionen och Ljungby kommun. På Ljungby kommuns hemsida beskrivs verksamheten såhär: ′På en familjecentral finns och samarbetar öppen förskola, barnavårdscentral (bhv) och Råd & service som är en förebyggande individ- och familjeomsorg (socialtjänst). En av de centrala idéerna med familjecentralen är att vara en mötesplats för familjer och stärka det sociala nätverket runt barn och föräldrar.′

Utan öppen förskola finns alltså ingen familjecentral. Med anledning av ovan vill jag ställa följande frågor till ordförande för hälso- och sjukvårdsnämnden Ida Eriksson (M):

  1. Vilka konsekvenser ser du som ordförande att en paus eller avveckling av öppna förskolan kan få för familjecentralen och i förlängningen barnen i Ljungby kommun?
  2. Vad gör du för att säkra att familjecentralen i Ljungby kommun ska få fortsätta finnas?"

39. Anmälningsärenden

Förslag till beslut

Regionfullmäktige noterar redovisade anmälningsärenden till protokollet.

Anmälningar

  • 23RGK829-1 Revisionens verksamhetsberättelse 2022
  • 23RGK375-3 §14 NFV Delårsrapport per mars 2023 för nämnden för folkhälsa och vårdval
  • 23RGK375-2 Delårsrapport mars (nämnden for folkhälsa och vårdval)
  • 23PN7-1 Delårsrapport patientnämnden mars 2023
  • 23PN7-3 §20 PAN Delårsrapport per mars 2023
  • 23RGK59-4 §49 HSN Delårsrapport per mars 2023 för hälso- och sjukvårdsnämnden
  • 23RGK59-2 Delarsrapport per mars 2023 för hälso- och sjukvårdsnämnden 2023-04-27

Mötets avslutning

Fullmäktigemöte med Region Kronoberg

Mötesstart: 15 juni kl. 09.00
Mötesplats: Utvandrarnas Hus, Växjö

Mötets handlingar.

Regionfullmäktige är Region Kronobergs högsta beslutande organ. De 61 ledamöterna samlas runt åtta gånger per år och beslutar då om övergripande frågor som Regionen hanterar, som till exempel inom vården och länstrafiken.

Detta mötet kommer att kunna ses textat inom några dagar efter mötesdagen. Klicka på "text"-ikonen till vänster om kugghjulet nere till höger i spelaren för att aktivera undertexten. Om ikonen ej syns är texten ej publicerad, men blir det inom kort.

Om du använder Internet Explorer behöver du minst version 10.

Vid tekniska problem, kontakta Öppna Kanalen Växjö på [email protected] eller ring 0470 - 322 600.