Kronobergs regionfullmäktige 27 september 2017

Denna gång med en minnesstund för Lennart Värmby (V).

Förslag till beslut

Regionfullmäktiges presidium föreslår regionfullmäktige besluta

• att jämte ordförande utse Kjell Jormfeldt och Pernilla Sjöberg att justera mötets protokoll samt
• att justering sker den 9 oktober 2017, klockan 15.00, i Regionhuset.

Sammanfattning

Vid regionfullmäktiges ordinarie sammanträden har allmänheten möjlighet att ställa frågor inom Region Kronobergs kompetensområde. Frågestunden varar maximalt 30 minuter.

Fråga som ställs ska vara på maximalt tre minuter och kunna besvaras med ett svar på en minut. Frågeställaren kan därefter ställa en följdfråga på maximalt en minut.

Sammanfattning

Vid regionfullmäktiges ordinarie sammanträden har ledamöterna möjlighet att ställa frågor för inhämtande av sakupplysningar inom Region Kronobergs kompetensområde. Fråga får ställas till ordförande och vice ordförande i en styrelse, nämnd, beredning eller i övrigt som fullmäktige bestämmer.

Frågan ska vara tydlig och kunna besvaras på högst en minut. Endast frågeställaren och den svarande deltar i överläggningen.

Förslag till beslut

Regionfullmäktiges presidium föreslår regionfullmäktig besluta att medge att interpellationen får ställas.

Sammanfattning

Ledamöter i regionfullmäktige får ställa interpellationer inom regionfullmäktiges, regionstyrelsens eller en nämnds handläggning. Interpellation får inte ställas i ärende om myndighetsutövning mot enskild. Interpellationen ska ha ett bestämt innehåll och en motivering. Interpellation bör endast ställas i angelägenheter av större intresse för Region Kronoberg.

En interpellation får ställas till ordföranden eller vice ordförande i en styrelse, nämnd, beredning eller ett utskott eller i övrigt som fullmäktige bestämmer.

Interpellationen ska vara skriftlig och ha inkommit till Region Kronobergs kansli senast nio arbetsdagar före sammanträdet.

Svaret på interpellationen ska vara skriftligt och finnas tillgängligt dagen före sammanträdet. En interpellation bör besvaras under det sammanträde den ställts.

Inför mötet har följande interpellation inkommit:

1. Interpellation från Carl-Olof Bengtsson (S) till regionstyrelsens 2:e vice ordförande Suzanne Frank (M) - Budgetfrågor.
2. Interpellation från Carina Bengtsson (C) till personalutskottets ordförande Robert OIesen (S) - Miljöbilar.
3. Interpellation från Ove Löfqvist (M) till personalutskottets ordförande Robert Olesen (S) - Bisysslor.
4. Interpellation från Suzanne Frank (M) till hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Charlotta Svanberg (S) - Väntetider till mammografiscreening.
5. Interpellation från Suzanne Frank (M) till hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Charlotta Svanberg (S) - Utvecklingen av Äldrehälsa Kronoberg.
6. Interpellation från Suzanne Frank (M) till regionstyrelsens ordförande Anna Fransson (S) - Psykologer inom primärvården.
7. Interpellation från Roland Gustbée (M) till folkhälsoberedningens ordförande Michael Öberg (MP) - Motion om ersättningsmodell för vårdval primärvård.
8. Interpellation från Britt-Louise Berndtsson (C) till hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Charlotta Svanberg (S) - Köerna till hörselvård i Region Kronoberg.
9. Interpellation från Sven Sunesson (C) till kulturnämndens ordförande Ragnar Lindberg (S) - Kulturens tillgänglighet i hela länet.
10. Interpellation från Yngve Filipsson (L) till hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Charlotta Svanberg (S) - Hur är effektiviteten på BUP?
11. Interpellation från Thomas Haraldsson (C) till hälso- och sjukvårdsnämnden ordförande Charlotta Svanberg (S) - Samlat Barnens hus på CLV.
12. Interpellation från Yngve Filipsson (L) till trafiknämndens ordförande Peter Freij (S) – Bättre information vid trafikstörningar.
13. Interpellation från Eva Johnsson (KD) till regionstyrelsens ordförande Anna Fransson (S) - Kostnader för tomma lagerlokaler i Blekinge.

Sammanfattning

Ledamöter kan vid regionfullmäktiges sammanträden ställa frågor för att inhämta sakupplysning inom Region Kronobergs kompetensområde. Fråga kan ställas till ordförande eller vice ordförande i styrelse, nämnd, beredning eller utskott, eller i övrigt som regionfullmäktige bestämmer.

En fråga ska vara skriftlig och ha inkommit till Region Kronobergs kansli senast fem arbetsdagar innan sammanträdet. Svaret behöver inte vara skriftligt.

Frågor inkomna efter kungörelsedatum publiceras separat till kallelsen.

Inför mötet har följande enkla fråga inkommit:

• Enkel fråga från Thomas Ragnarsson (M) till regionstyrelsens ordförande Anna Fransson (S) - Organisationsförändringar

Förslag till beslut

Regionfullmäktiges presidium föreslår regionfullmäktige besluta att överlämna medborgarförslaget till regionstyrelsen för beslut.

Sammanfattning

Jens Göransson, Ljungby har lämnat ett medborgarförslag till regionfullmäktige med förslag till ombyggnad av Ljungby lasarett.

Medborgarförslaget föreslås överlämnas till regionstyrelsen för beslut, eftersom regionstyrelsen är ansvarig nämnd för lokal och fastighetsfrågor.

Förslag till beslut

Regionfullmäktiges presidium föreslår regionfullmäktige besluta att överlämna medborgarförslaget till regionstyrelsen för beslut.

Sammanfattning

Ingvar Karlsson, Vittaryd, har lämnat ett medborgarförslag till regionfullmäktige om att Region Kronoberg ska anta klara regler för hur personal får vara klädd och vilka symboler, religiösa eller politiska, som får bäras på arbetsplatsen.

Medborgarförslaget föreslås överlämnas till regionstyrelsen för beslut, eftersom regionstyrelsen har det övergripande arbetsgivar- och arbetsmiljöansvaret i regionen.

Förslag till beslut

Regionfullmäktiges presidium föreslår regionfullmäktige besluta att överlämna medborgarförslaget till trafiknämnden för beslut.

Sammanfattning

Mona Jonsson, Växjö, har lämnat ett medborgarförslag till regionfullmäktige om att den gruppbiljett som idag kan beställas av skolor även ska gälla för så kallade kunskapsresor, där bussar bokas utöver Linjetrafiken.

Föreslås att medborgarförslag överlämnas till trafiknämnden för beslut, eftersom trafiknämnden ansvarar för administrationen av gruppbiljetter för skolor.

Förslag till beslut

Regionstyrelsen rekommenderar regionfullmäktige besluta

• att Kronobergs län utgör en enda valkrets vid val till regionfullmäktige 2018 samt
• att överlämna beslutet till Länsstyrelsen i Kronobergs län för fastställande.

Sammanfattning

Regionstyrelsen har vid sammanträde den 21 mars 2017 beslutat att förorda att Kronobergs län utgör en enda valkrets vid val till regionfullmäktige 2018, samt att tillfråga länets kommuner i ärendet. Beslut om indelning i valkretsar ska fattas av regionfullmäktige senast den 31 oktober året före valår.

Markaryds kommun, Tingsryd kommun, Uppvidinge kommun, Växjö kommun, Lessebo kommun, Alvesta kommun har tillstyrkt alt. inget att erinra mot regionstyrelsens förslag. Ljungby kommun förordar att Kronobergs län utgörs av två valkretsar. Älmhults kommun har ej inkommit med synpunkter.

Förslag till beslut

Regionstyrelsen rekommenderar regionfullmäktige besluta att godkänna inkomna redovisningar av partistöd för 2016 för C, KD, L, MP, M, S och V.

Sammanfattning

Det lokala partistödet utgår till partier som är representerade i enlighet med vad som föreskrivs i 2 kap. 9§ andra stycket KL. Partistödet består dels av ett grundstöd, som uppgår till 2,0 prisbasbelopp per parti och år samt ett mandatstöd som uppgår till 2,0 prisbasbelopp per mandat och år. Mottagare av partistöd ska senast 30 juni räkenskapsåret efter att stödet har lämnats, lämna en skriftlig redovisning till regionfullmäktige som visar att partistödet har använts för det ändamål som anges i 2 kap. 9§ första stycket i KL.

Redovisningen ska innehålla partistödets omfattning, sparat partistöd från föregående år (avser ej partistöd före 2015-01-01), hur stödet har använts för att stärka partiets ställning i den kommunala demokratin, om överföringar har gjorts till delar av partiorganisationen utanför regionen och vilka motprestationer som i så fall har erhållits. Vidare ska redovisningen innehålla verksamhetsberättelse och resultaträkning för aktuellt räkenskapsår samt granskningsintyg från granskare som partiet har utsett.

Regionfullmäktige beslutar årligen om utbetalning av partistöd. Har redovisning och granskningsrapport inte lämnats in till regionfullmäktige inom föreskriven tid utbetalas inget partistöd för nästkommande år.

Centerpartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna, Miljöpartiet, Moderata samlingspartiet, Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet har inkommit med redovisningar av partistöd 2016. Redovisningarna har inkommit i föreskriven tid och uppfyller formkraven.

Regionstyrelsen beslutade § 170/217 att återremittera Sverigedemokraternas redovisning av partistöd för 2016 för fortsatt handläggning.

Förslag till beslut

Regionstyrelsen rekommenderar regionfullmäktige besluta att fastställa partistöd i Region Kronoberg för 2018 för C, KD, L, MP, M, S och V enligt föreliggande förslag.

Sammanfattning

Enligt kommunallagen får kommuner och landsting ge ekonomiskt stöd till politiska partier för att stärka deras ställning i den kommunala demokratin. Utbetalning av partistödet ska årligen beslutas av regionfullmäktige. Partistödet utgår till partier som är representerade i regionfullmäktige.

Region Kronobergs lokala partistöd regleras i arvodesreglementet, som fastställdes av regionfullmäktige § 154/2014. Partistödet består dels av ett grundstöd, som uppgår till 2,0 prisbasbelopp per parti och år, samt ett mandatstöd, som uppgår till 2,0 prisbasbelopp per mandat och år. Prisbasbeloppet för 2018 är fastställt av regeringen till 45 500 kronor.

Mottagare av partistöd ska senast 30 juni räkenskapsåret efter att stödet har lämnats, lämna en skriftlig redovisning till regionfullmäktige som visar att partistödet har använts för det ändamål som anges i 2 kap. 9§ första stycket i KL.

Till redovisningen ska fogas ett granskningsintyg. Har redovisning och granskningsrapport inte lämnats inom föreskriven tid utbetalas inget partistöd för nästkommande år.

Regionstyrelsen beslutade § 171/2017 att återremittera Sverigedemokraternas partistöd för 2018 i avvaktan på att redovisning av deras partistöd för 2016 godkänns.

Förslag till beslut

Regionstyrelsen rekommenderar regionfullmäktige besluta att godkänna reviderad Uppdragsspecifikation 2018, med bilaga Ekonomisk reglering.

Sammanfattning

Vårdersättningen fastställdes av regionfullmäktige i juni månad till 3 969 kr i samband med beslut om budget för nästkommande år. Prisuppräkning för år 2018 gjordes med 2,7 procent enligt LPIK inklusive läkemedel. När vårdersättningen inkluderas med momskompensation på 2 procent uppgår den till 4 048 kr.

Ny lagstiftning planeras för 2018 ersätta nuvarande Betalningsansvarslag. Samverkansavtal som reglerar ansvarsfördelningen mellan aktörerna i Kronobergs län ska till dess vara klart.

Under 2018 planerar Region Kronoberg att utöka antalet e-hälsotjänster som exempelvis kontakt via videolänk.

I Region Kronobergs budget för 2018 fastställdes att minst 75 procent av läkarna ska vara specialist i allmänmedicin.

Något nyckeltal har tagits bort och andra har utvecklats.

Förfrågningsunderlagets handlingar och bilagor har omarbetats. Jämställdhetsperspektiv beaktas i uppföljning.

När regionfullmäktige i september fattat beslut ska leverantörerna skriftligen informeras.

Förslag till beslut

Regionstyrelsen rekommenderar regionfullmäktige besluta att godkänna reviderad Uppdragsspecifikation 2018, med bilaga Ekonomisk reglering.

Sammanfattning

Vårdersättningen fastställdes av regionfullmäktige i juni månad till 3 969 kr i samband med beslut om budget för nästkommande år. Prisuppräkning för år 2018 gjordes med 2,7 procent enligt LPIK inklusive läkemedel. När vårdersättningen inkluderas med momskompensation på 2 procent uppgår den till 4 048 kr.

Ny lagstiftning planeras för 2018 ersätta nuvarande Betalningsansvarslag. Samverkansavtal som reglerar ansvarsfördelningen mellan aktörerna i Kronobergs län ska till dess vara klart.

Under 2018 planerar Region Kronoberg att utöka antalet e-hälsotjänster som exempelvis kontakt via videolänk.

I Region Kronobergs budget för 2018 fastställdes att minst 75 procent av läkarna ska vara specialist i allmänmedicin.

Något nyckeltal har tagits bort och andra har utvecklats.

Förfrågningsunderlagets handlingar och bilagor har omarbetats. Jämställdhetsperspektiv beaktas i uppföljning.

När regionfullmäktige i september fattat beslut ska leverantörerna skriftligen informeras.

Förslag till beslut

Regionstyrelsen rekommenderar regionfullmäktige besluta att godkänna reviderad Uppdragsspecifikation 2018, med bilaga Ekonomisk reglering.

Sammanfattning

Vårdersättningen fastställdes av regionfullmäktige i juni månad till 3 969 kr i samband med beslut om budget för nästkommande år. Prisuppräkning för år 2018 gjordes med 2,7 procent enligt LPIK inklusive läkemedel. När vårdersättningen inkluderas med momskompensation på 2 procent uppgår den till 4 048 kr.

Ny lagstiftning planeras för 2018 ersätta nuvarande Betalningsansvarslag. Samverkansavtal som reglerar ansvarsfördelningen mellan aktörerna i Kronobergs län ska till dess vara klart.

Under 2018 planerar Region Kronoberg att utöka antalet e-hälsotjänster som exempelvis kontakt via videolänk.

I Region Kronobergs budget för 2018 fastställdes att minst 75 procent av läkarna ska vara specialist i allmänmedicin.

Något nyckeltal har tagits bort och andra har utvecklats.

Förfrågningsunderlagets handlingar och bilagor har omarbetats. Jämställdhetsperspektiv beaktas i uppföljning.

När regionfullmäktige i september fattat beslut ska leverantörerna skriftligen informeras.

Förslag till beslut

Regionstyrelsen rekommenderar regionfullmäktige besluta att godkänna Regelbok 2018 med ekonomiska regleringar, för specialiserad hudsjukvård i öppen vård, Vårdval hud.

Sammanfattning

Regionfullmäktige fastställde i juni budgetram för Vårdval hud. Prisuppräkning för 2018 görs med 2,7 procent enligt LPIK inklusive läkemedel.

Den ekonomiska ramen för Vårdval hud 2018 är 20,6 mnkr. Denna ram exklusive budget för biologiska läkemedel och Apremilast, ST-läkare, tolkkostnader för patienter folkbokförda i Sverige samt ersättning för vård till utomlänspatienter utgör ett kostnadstak.

Kostnadstaket för Vårdval hud 2018 är 17,1 mnkr och utgör den maximala ersättningsnivån för samtliga godkända och verksamma leverantörer inom Vårdval hud. Kostnadstaket periodiseras månadsvis, för att tillförsäkra produktion över hela året.

Ersättningsmodellen för Vårdval hud utgår från att leverantören får ersättning för utförda tjänster antingen i form av enstaka besök eller vårdepisoder som innebär att flera åtgärder paketeras i en tjänst. De beskrivna vårdepisoderna är en standardmodell och utgör underlaget för ekonomisk ersättning.

Ett nytt tilläggsuppdrag medicinska bad kombinerat med ljusbehandling har tillkommit.

Förslag till beslut

Regionstyrelsen rekommenderar regionfullmäktige besluta

• att förvärva 50 procent av Smålands Turism AB:s aktiepost i IT-plattform Småland & Öland AB till ett värde av 25 000 kronor.
• att medel anslås ur regionala utvecklingsnämndens budget 2017 bas- och delenhet 0810300.

Sammanfattning

IT-plattform Småland & Öland AB ägs med en tredjedel vardera av Region Kronoberg, Regionförbundet i Kalmar län och Smålands Turism AB (Jönköpings län). Sistnämnda ägare har under 2016 sagt upp gällande aktieägaravtal med övriga ägare och avser att träda ur bolaget. Aktiekapitalet uppgår till 150 000 kronor. Bolagets uppdrag är att ”genom den gemensamt framtagna ITplattformen, med iakttagande av lokaliserings-, likställighets- och självkostnadsprincipen, tillgängliggöra Småland och Öland för nationella och internationella besökare”.

Region Kronoberg och Regionförbundet i Kalmar län har vid ett antal samråd diskuterat frågan om fortsatt samarbete inom bolagets verksamhetsområde. Parterna har därvid enats om att hos Smålands Turism AB begära att få köpa dess ägarandel, med 50 procent vardera. Kostnaden för aktieköpet är därmed 25 000 kronor per part. Beslut om hur, och i vilken form, det framtida arbetet inom området ska bedrivas kommer att diskuteras när detta förvärv skett.

Förslag till beslut

Regionstyrelsen rekommenderar regionfullmäktige besluta att fastställa ägardirektiv för Företagsfabriken i Kronoberg AB från och med 2017.

Sammanfattning

Företagsfabriken i Kronoberg AB startades 2008 och ägs av Region Kronoberg, Videum AB och Linnaeus University Development AB, med en tredjedel vardera.

Verksamheten styrs av ägardirektiv, som årligen utarbetas gemensamt av ägarna. Bolaget ska sträva efter att hitta nya arbetssätt som möjliggör för företag utanför inkubatorns fysiska miljö att verka i sin lokala miljö och ändå inkorporeras i inkubatorns verksamhet. Verksamheten riktar sig till företag med bakgrund i både näringsliv och akademi i hela länet. Bolaget har en styrelse där samtliga ägare finns representerade.

Ägarna har tillsammans med bolagets styrelseordförande och VD genomfört ett möte den 21 oktober 2016 med syfte att diskutera bolagets verksamhet och framtida inriktning. Vid mötet enades parterna om att tillsätta en arbetsgrupp, med representation från de tre ägarna, med uppdrag att utifrån ägarmötet ta fram en inriktning för bolagets framtida verksamhet. Arbetet har resulterat i ett reviderat ägardirektiv för 2017 och framåt. Bilagt förslag till reviderat ägardirektiv har presenterats och diskuterats vid ett ägarmöte den 31 mars 2017.

Förslag till beslut

Regionstyrelsen rekommenderar regionfullmäktige besluta att fastställa bolagsordning för ALMI Företagspartner Kronoberg AB.

Sammanfattning

Almi Företagspartner AB och Region Kronoberg driver gemensamt ett regionalt utvecklingsbolag, Almi Företagspartner Kronoberg AB. Moderbolaget ALMI Företagspartner AB har vid ägarsamråd presenterat förslag till ny bolagsordning. För att säkerställa att bolaget uppfyller ABL (aktiebolagslagen) har en grundlig översyn genomförts inför den nya samverkansperioden med förslag till förändringar och kompletteringar. Bolagsordningen har bland annat anpassats efter ny bestämmelse om vinstutdelning, vilket innebär att någon vinstutdelning ej ska ske.

Förslaget har kompletterats med reglering om förköp då det finns fler ägare i bolaget och förköp inte regleras i andra avtal eller överenskommelser. Förändringar enligt ABL har även gjorts gällande firmateckning, öppnande av bolagsstämma samt ärende på stämman. Anpassningar har även gjorts till följd av förändringar i kommunallagen sedan föregående bolagsordning upprättades, föremålet för bolagets verksamhet ska anges i bolagsordningen och lyder: ”Föremålet för bolagets verksamhet ska vara att stärka utvecklingen av regionens näringsliv med utgångspunkt i regionens behov och samtidigt verka för en hållbar tillväxt. Bolaget ska, på moderbolagets uppdrag, bedriva verksamhet i enlighet med statlig förordning om regionala utvecklingsbolag i form av rådgivning och finansiering. Verksamheten ska medverka till att konkurrenskraftiga, och därmed hållbara, små och medelstora företag utvecklas och blir fler.

Bolaget ska ej bedriva sådan verksamhet som avses i lagen om bank och finansieringsrörelse.

Föreslås också i bolagsordningen att antalet ledamöter ändras från 6 till 4 – 6 ledamöter för att förhindra att styrelsen inte blir beslutsför om någon ledamot avgår under sin mandatperiod.

Föreslås att regionfullmäktige fastställer bolagsordning avseende ALMI Företagspartner Kronobergs län 2018.

Förslag till beslut

Regionstyrelsen rekommenderar regionfullmäktige besluta att fastställa ägardirektiv för ALMI Företagspartner Kronobergs län 2018.

Sammanfattning

Region Kronoberg deläger det regionala bolaget ALMI Företagspartner Kronobergs län AB. Moderbolaget ALMI Företagspartner AB har vid ägarsamråd presenterat förslag till nytt ägardirektiv (ägaranvisning). Förändringarna i direktivet är av marginell karaktär och påverkar inte verksamheten i det regionala bolaget. Tidigare regional prioritering från Region Kronoberg kvarstår, vilken avser inriktningen mot att stödja nya branscher, som t ex små branscher som befinner sig i ett tidigt men utvecklingskraftigt skede och företag inom de kulturella och kreativa näringarna.

Det finns behov av utveckling och modernisering av ALMI, inte minst inom området digitalisering, varför en ny strategi har arbetats fram av moderbolaget i samverkan med de regionala ALMI-bolagen och de regionala ägarna, för att utveckla verksamheten både internt och för kund. Strategin träder i kraft 1 januari 2018 och innebär bland annat att företag i startfasen ingår i målgruppen och att regionala, operativa partnerskap etableras inom nystartområdet. Samarbete mellan de olika aktörerna inom företagsfrämjande systemet är redan etablerat i Kronoberg.

Samverkan med ALMI Invest utökas inom ramen för ledordet ”Ett ALMI”. Hållbarhet ska vara en central komponent i alla kundmöten och kunderbjudanden.

De nya måltalen från januari 2018 inbegriper fokus på tidiga skeden, kvinnors företagande och företagare med utländsk bakgrund samt hållbarhetsmål.

Förslag till beslut

Regionstyrelsen rekommenderar regionfullmäktige besluta att fastställa samverkansavtal för ALMI Företagspartner Kronoberg AB.

Sammanfattning

Almi Företagspartner AB och Region Kronoberg driver gemensamt ett regionalt utvecklingsbolag med firma Almi Företagspartner Kronoberg AB i vilket oderbolaget innehar 51 % av antalet aktier och ALMI Företagspartner Kronoberg innehar 49 % av antalet aktier. ALMI Företagspartner AB har vid ägarsamråd presenterat förslag till nytt samverkansavtal gällande perioden 1 januari 2018 – 31 december 2021. Förslaget innebär ett förtydligande av att verksamheten och dess finansiering fastställs vid den årliga dialogen mellan Parterna om ägaranvisningar och finansiering, vilka antas på bolagsstämma. Avtalet förtydligar också att styrelsens ledamöter företrädesvis ska rekryteras enligt den styrelseprofil som ägarna kommit överens om och där relevant erfarenhet från näringslivet är väsentlig. Parterna är enligt avtalet öppna för att anpassa verksamheten vid eventuell förändring av regionindelning med möjlighet till omförhandling om detta medför väsentliga förändringar av förutsättningarna.

Verksamheten i ALMI Företagspartner Kronobergs län utgår från ägarnas uppdrag enligt ägaranvisningen, vilken görs i särskild ordning.

Föreslås att regionfullmäktige fastställer samverkansavtal avseende ALMI Företagspartner Kronobergs län 2018.

Förslag till beslut

Regionstyrelsen rekommenderar regionfullmäktige besluta att bifalla motionen med hänvisning till att arbetet pågår.

Sammanfattning

Sven Sunesson (C) har i en motion föreslagit att förhandlingar upptas med angränsande län för att likställa resa över länsgräns med resa inom länet.

Prissättningen i kollektivtrafiken bygger på ett zonsystem, som i länen i syd skiljer sig något åt i sin uppbyggnad. Gemensamt är dock att det är dyrast i den första zonen man åker och att respektive efterföljande zon blir därmed lite billigare. När en resa över länsgräns företas blir prissättningen följaktligen något högre.

Nuvarande biljettsystem är på väg att fasas ut och ett arbete för att säkerställa en välfungerande taxe- och biljetteringsmodell i framtida biljettsystem inom kollektivtrafiken i Sydsverige har påbörjats. I detta uppdrag finns bl a ett förslag till ett nytt Sydtaxeavtal där rabattering av länsgränsöverskrivande enkelbiljetter är en av punkterna.

Förslag till beslut

Regionstyrelsen rekommenderar regionfullmäktige besluta att motionen därmed anses besvarad.

Sammanfattning

Catharina Winberg (M) och Bo Frank (M) har i en motion föreslagit att gröna Region Kronoberg tar fram en träbyggnadsstrategi likt Växjö kommuns med målet att 50 procent av det som byggs inom Regionen ska vara träbaserat år 2020 och på så vis prövar om nya, kommande byggnationer är lämpliga träkonstruktioner.

Växjö kommuns strategi avser byggnation inom kommunkoncernens uppdrag varför vi har uppfattat motionärernas förslag att gälla byggnation inom Region Kronobergs verksamhetsområde. Ett svar kring detta är utformat av fastighetsförvaltningen. Slutsatsen i svaret är att trä kan vara ett viktigt byggmaterial som prövas vid lämpliga nybyggnader inom Region Kronoberg, såsom det har gjorts under de senaste åren utan en strategi som sätter en viss procentsats.

Regionala utvecklingsnämnden har beretts möjlighet att yttra sig över svaret utifrån sitt uppdrag. Trä och träbyggnad är en profilfråga för Kronoberg och Småland. Detta är ytterst manifesterat i FOU-projektet Smart Housing Småland (SHS). SHS har som yttersta syfte att göra Småland till en spjutspets kring hållbart byggande med särskilt fokus på trä, glas och digitala lösningar. SHS är kopplat till en trästrategi som är antagen av de tre smålandslänens regionala utvecklingsaktörer. Trästrategin löper till 2020. Just nu tas en skogsstrategi fram för samma geografi. En gemensam handlingsplan för trä- och skogsstrategin ska tas fram för 2018-2020.

Region Kronoberg delar motionärens syn på att träbyggnad är en profilfråga för Kronoberg. Det är också en fråga som vi aktivt driver regionalt. För att skapa trovärdighet i det regionala utvecklingsuppdraget är det viktigt att den politiska viljan återspeglas i den egna verksamheten, inom Region Kronoberg. Bedömningen är att detta kan och bör göras utan en särskild strategi.

Förslag till beslut

Regionstyrelsen rekommenderar regionfullmäktige besluta att avslå motionen mot bakgrund av att Region Kronoberg redan idag har ett väl utvecklat arbetssätt avseende projektrådgivning inom EU-medel.

Sammanfattning

Till Region 19930918-8283 Kronoberg har motion ”Stärk EU-arbetet inom Region Kronoberg” inkommit från Carina Bengtsson (C) och Elizabeth Peltola (C). I motionen föreslås att regionfullmäktige beslutar:

• Att ge Regionstyrelsen i uppdrag att utreda förutsättningarna för att öppna ett Europa Direktkontor i Region Kronoberg.
• Att ge Regionstyrelsen, i samarbete med Regionala utvecklingsnämnden, i uppdrag att komplettera nuvarande rådgivning till kommunerna angående EUansökningar med konceptet som används av EU-kontor Skåne Nordost.

Regionstyrelsens arbetsutskott beslöt § 103/17 att överlämna motionen till regionala utvecklingsnämnden för yttrande, samt att motionen beslutas av regionfullmäktige den 27 september 2017.

Förslag till beslut

Regionstyrelsen rekommenderar regionfullmäktige besluta att avslå motionen mot bakgrund av att Region Kronoberg redan idag har ett väl utvecklat arbetssätt avseende projektrådgivning inom EU-medel.

Sammanfattning

Till Region 19930918-8283 Kronoberg har motion ”Stärk EU-arbetet inom Region Kronoberg” inkommit från Carina Bengtsson (C) och Elizabeth Peltola (C). I motionen föreslås att regionfullmäktige beslutar:

• Att ge Regionstyrelsen i uppdrag att utreda förutsättningarna för att öppna ett Europa Direktkontor i Region Kronoberg.
• Att ge Regionstyrelsen, i samarbete med Regionala utvecklingsnämnden, i uppdrag att komplettera nuvarande rådgivning till kommunerna angående EUansökningar med konceptet som används av EU-kontor Skåne Nordost.

Regionstyrelsens arbetsutskott beslöt § 103/17 att överlämna motionen till regionala utvecklingsnämnden för yttrande, samt att motionen beslutas av regionfullmäktige den 27 september 2017.

Förslag till beslut

Regionstyrelsen rekommenderar regionfullmäktige besluta att bifalla motionen med hänvisning till att Region Kronoberg redan arbetar med olika insatser för att få fler medarbetare att arbeta efter att de har fyllt 67 år.

Sammanfattning

Suzanne Frank (M) och Roland Gustbée (M) föreslår i en motion att Region Kronoberg arbetar för att skapa förutsättningar så att fler väljer att fortsätta arbeta efter de har fyllt 67 år.

Idag är pensionsåldern 67 år och det innebär att en anställd har rätt att kvarstå i tillsvidareanställningen till utgången av den månad då hen fyller 67 år. Därefter kan medarbetaren erbjudas en visstidsanställning eller bli timavlönad. För dessa typer av anställningar finns ingen bortre åldersgräns.

I pensionsåldersutredningen som lämnades till socialdepartementet i september 2016, föreslås, bland annat, att pensionsåldern ska höjas till 69 år.

Inom Region Kronoberg görs redan idag många åtgärder för att få medarbetare att stanna kvar efter pensionsavgången. I de yrkesgrupper som det råder brist på förs idag samtal med medarbetarna om de vill fortsätta arbeta och vilken önskan de har på omfattning och arbetstider. Dessutom har en inbjudan till information/dialog under september månad skickats ut till alla allmänsjuksköterskor och specialistsjuksköterskor som är timanställd eller som slutat 2015 eller senare. Syftet är att få fler att börja arbeta som timanställda.

Förslag till beslut

Regionstyrelsen rekommenderar regionfullmäktige besluta

• att uppdra åt regionstyrelsen att utreda behovet av reserv-el inom primärvård och tandvård för redovisning på regionstyrelsens sammanträde den 19 december samt
• att därmed anse motionen besvarad.

Sammanfattning

Britt-Louise Berndtsson (C) har i en motion föreslagit att införa automatstartad reservkraft fullt inom primärvård och tandvård som kan sättas igång snabbt vid elavbrott. Ambition att detta ska vara genomfört under innevarande mandatperiod.

Det finns inga lagliga krav på att det ska finnas reservel inom primärvård och folktandvård. Under senaste elva åren har Region Kronoberg endast registrerat sex avvikelser orsakade av elavbrott.

Regionstyrelsen anser, mot bakgrund av redovisade antal avvikelser i förhållande till den kostnad som det innebär att inrätta reserv-el fullt ut inom primärvården och tandvården, att motionen avslås främst mot bakgrund av de investeringskostnader som uppstår för Region Kronoberg.

För att besluta om och i vilken omfattning reservel ska finnas inom primärvård och tandvård föreslås att regionstyrelsen utreder frågan vidare inför senare beslut i ärendet.

Förslag till beslut

Regionfullmäktiges presidium föreslår regionfullmäktige besluta

• att entlediga Marianne Nilsson (M), Kvistvägen 6, 365 41 Hovmantorp, från uppdraget som ersättare i regionfullmäktige samt
• att överlämna beslutet till länsstyrelsen för ny sammanräkning.

Sammanfattning

Marianne Nilsson (M), Kvistvägen 6, 365 41 Hovmantorp, har begärt entledigande från uppdraget som ersättare i regionfullmäktige.

Förslag till beslut

Föreslås att regionfullmäktige beslutar

• att entlediga Per Schöldberg (C), Kåragårdsvägen 5, 352 50 Växjö, från uppdraget som ledamot i regionfullmäktige samt
• att överlämna beslutet till länsstyrelsen för ny sammanräkning.

Sammanfattning

Per Schöldberg (C), Kåragårdsvägen 5, 352 50 Växjö, har begärt entledigande från uppdraget som ledamot i regionfullmäktige.

Sammanfattning

Valärenden behandlas av valberedningen inför beslut av regionfullmäktige.

Förslag till beslut

Regionfullmäktiges presidium föreslår regionfullmäktige besluta att notera informationen till protokollet.

Sammanfattning

Enligt kommunallagen 6 kap 1 a och 1 b §§ ska regionstyrelsen i årliga beslut för varje sådant aktiebolag som avses i 3 kap. 16 a § pröva om den verksamhet som bolaget har bedrivit under föregående kalenderår har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Om styrelsen finner att så inte är fallet, ska den lämna förslag till fullmäktige om nödvändiga åtgärder.

Regiondirektören ska i enlighet med ”Riktlinje för regionstyrelsens uppsiktsplikt i nämnder, bolag, stiftelser och föreningar” årligen avge ett yttrande till regionstyrelsen. I yttrandet ska det för varje enskilt, av Region Kronoberg, heleller delägt bolag framgår om fastställt kommunalt ändamål med verksamheten bedöms ha uppfyllts under föregående år och om verksamheten bedrivits i enlighet med de kommunala befogenheterna.

Regionstyrelsen ska bedriva uppsikt i den omfattning som är rimlig med hänsyn till andelsförhållanden, verksamhetens art och omständigheterna i övrigt. Det årliga beslutet omfattar hel- och delägda bolag där Region Kronobergs ägarandel är minst 33,3 procent. Beslutet omfattar inte Sideum Innovation AB som är ett helägt bolag som hålls vilande och därmed bedrivs ingen verksamhet inom bolaget.

Enligt regiondirektörens yttrande är bedömningen att verksamheten i de av Region Kronoberg hel- eller delägda ägda bolagen AB Destination Småland, Ryssbygymnasiet AB, Kulturparken Småland AB, Växjö Småland Airport AB, AB Regionteatern Blekinge Kronoberg, ALMI företagspartner Kronoberg AB, Företagsfabriken i Kronoberg AB samt IT-plattform Småland & Öland AB under 2016 har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna.

Regionstyrelsen beslutade

• att godkänna regiondirektörens yttrande över Region Kronobergs hel- och delägda bolags verksamhet 2016,
• att den verksamhet som har bedrivits i de av Region Kronoberg hel- och delägda bolagen AB Destination Småland, Ryssbygymnasiet AB, Kulturparken Småland AB, Växjö Småland Airport AB, AB Regionteatern Blekinge Kronoberg, ALMI Företagspartner Kronoberg AB, Företagsfabriken i Kronoberg AB samt ITplattform Småland & Öland AB under 2016 har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna samt
• att överlämna beslutet till regionfullmäktige för information.

Förslag till beslut

Regionfullmäktiges presidium föreslår regionfullmäktige besluta att notera informationen till protokollet.

Sammanfattning

I Region Kronobergs reglemente för intern styrning och kontroll framgår att regionstyrelsen ska informera sig om hur den interna kontrollen fungerar i de av Region Kronoberg hel- och delägda bolagen.

Uppföljning av den interna kontrollen i Region Kronobergs hel- och delägda bolag år 2016 omfattar de bolag där Region Kronobergs ägarandel är minst 33,3 procent.

Uppföljning av den interna kontrollen i Region Kronobergs hel- och delägda bolag är baserad på bolagens återrapportering av den interna kontrollens utförande år 2016. Uppföljningen påvisar inga större brister i den interna kontrollen.

Regionstyrelsen beslutade att godkänna genomförd uppföljning av intern kontroll i Region Kronobergs heloch delägda bolag år 2016.

Sammanfattning

Carl-Olof Bengtsson (S) har ställt följande interpellation till regionstyrelsens 2:e vice ordförande Suzanne Frank (M):

"Undertecknad har vid ett flertal tillfällen ställt frågor om ekonomi och budget både i fullmäktige och i media till oppositionens företrädare. Det har varit svårt att få mera exakta och konkreta svar. Jag använder därför fullmäktigeledamotens möjlighet att genom interpellation försöka få fram mera fakta.

Du har gång på gång sagt att regionen måste göra besparingar 2017 på cirka 120 miljoner fram till årsskiftet. Detta har också alliansen med SD drivit igenom i regionfullmäktige utan att närmare precisera inriktningn för besparingarna. Ett problem är att de partier som drev igenom detta beslut inte själva i någon nämnd lagt några ytterligare besparingar utöver majoriteten utan snarare motsatsen.

Fråga 1: Har du några förslag på besparingar 2017 som du tänkt på sedan i våras och som du ännu inte har redovisat?

Fråga 2: Ger dessa eventuella besparingar ekonomisk effekt redan 2017?

När jag började som förtroendevald i regionen hösten 2014 blev jag förvånad över att sjukvården gick minus samtidigt som landtsinget sammantaget gick plus. Sedan förstod jag att man, under din ledning, satt detta i system. Landstinget höjde skatten 2009 med 45 öre vilket motsvarade 140 miljoner i intäktsökning. Trots detta gick sjukvården med 63 miljoner i underskott 2010. Sjukvårdens underskott de följande tre åren var 53 miljoner, 189 miljoner och slutligen 74 miljoner i underskott 2013. Detta år höjer du ånyo skatten. Denna gång med 56 öre motsvarande 193 miljoner i intäktsökning. Du skriver i din inledning till årsredovsiningen 2013 att en skattehöjning på 56 öre är en rimlig höjning för att ge kronobergaren en god vård. Även efter din kraftiga skattehöjning gick sjukvården med 50 miljoner i underskott 2014.

Två stora skattehöjning under din ledning, sammantaget en skattekrona, och ändå är inte landstingets huvuduppgift, sjuvården, i ekonomisk balans något av åren 2010-2014.

Fråga 3: Var skattehöjningarna 2009 och 2013 negativa för arbetslinjen eller ser du dem som lyckade skattehöjningar?

Fråga 4: Varför kunde inte skattehöjningarna ge balans i sjukvårdens ekonomi?

Jag ställer dessa bakgrundsfrågor för jag tror att dem har betydelse även nu hösten 2017. Till detta skall läggas den stora ekonomiska påfrestning som det växande antalet hyrpersonal innebär. En växande befolkning, fler äldre och medicinska framsteg ställer ytterligare krav. Förmågan att behålla och rekrytera personal inom sjukvården kräver förbättrade löne- och anställningsvillkor. Det är en förutsättning för att framgångsrikt fasa ut hyrpersonal. Men för att klara det krävs utökade resurser. Den allmänna skattekraftsutvecklingen beroende på stark sysselsättningökning ger goda resurser, men regionen är mycket personalintensiv så det jämnar ut sig mellan skatteintäkter och personalens löner.

Vid en jämförelse mellan den rödgröns och den borgerliga budgeten 2018 finns en skillnad på cirka 150 miljoner till vården. Alliansen har en marginell höjning av sjukvårdsanslaget i sin budget. Samtidigt har vi berättigade diskussioner om förlossningsvården, fler ambulanser, BUP, förstärkningar i primärvården och förbättrande anställningsvillkor.

Min bedömning är att sjukvården är underfinansierad. Därför var det rätt att göra en budgetförstärkning inför 2018.

Fråga 5: Är det fortfarande din bedöning att regionen kan klara den löpande driften inom sjukvården samt alla de förbättringar som nämns i debatten utan resursförstärkning?"

Sammanfattning

Carl-Olof Bengtsson (S) har ställt följande interpellation till regionstyrelsens 2:e vice ordförande Suzanne Frank (M):

"Undertecknad har vid ett flertal tillfällen ställt frågor om ekonomi och budget både i fullmäktige och i media till oppositionens företrädare. Det har varit svårt att få mera exakta och konkreta svar. Jag använder därför fullmäktigeledamotens möjlighet att genom interpellation försöka få fram mera fakta.

Du har gång på gång sagt att regionen måste göra besparingar 2017 på cirka 120 miljoner fram till årsskiftet. Detta har också alliansen med SD drivit igenom i regionfullmäktige utan att närmare precisera inriktningn för besparingarna. Ett problem är att de partier som drev igenom detta beslut inte själva i någon nämnd lagt några ytterligare besparingar utöver majoriteten utan snarare motsatsen.

Fråga 1: Har du några förslag på besparingar 2017 som du tänkt på sedan i våras och som du ännu inte har redovisat?

Fråga 2: Ger dessa eventuella besparingar ekonomisk effekt redan 2017?

När jag började som förtroendevald i regionen hösten 2014 blev jag förvånad över att sjukvården gick minus samtidigt som landtsinget sammantaget gick plus. Sedan förstod jag att man, under din ledning, satt detta i system. Landstinget höjde skatten 2009 med 45 öre vilket motsvarade 140 miljoner i intäktsökning. Trots detta gick sjukvården med 63 miljoner i underskott 2010. Sjukvårdens underskott de följande tre åren var 53 miljoner, 189 miljoner och slutligen 74 miljoner i underskott 2013. Detta år höjer du ånyo skatten. Denna gång med 56 öre motsvarande 193 miljoner i intäktsökning. Du skriver i din inledning till årsredovsiningen 2013 att en skattehöjning på 56 öre är en rimlig höjning för att ge kronobergaren en god vård. Även efter din kraftiga skattehöjning gick sjukvården med 50 miljoner i underskott 2014.

Två stora skattehöjning under din ledning, sammantaget en skattekrona, och ändå är inte landstingets huvuduppgift, sjuvården, i ekonomisk balans något av åren 2010-2014.

Fråga 3: Var skattehöjningarna 2009 och 2013 negativa för arbetslinjen eller ser du dem som lyckade skattehöjningar?

Fråga 4: Varför kunde inte skattehöjningarna ge balans i sjukvårdens ekonomi?

Jag ställer dessa bakgrundsfrågor för jag tror att dem har betydelse även nu hösten 2017. Till detta skall läggas den stora ekonomiska påfrestning som det växande antalet hyrpersonal innebär. En växande befolkning, fler äldre och medicinska framsteg ställer ytterligare krav. Förmågan att behålla och rekrytera personal inom sjukvården kräver förbättrade löne- och anställningsvillkor. Det är en förutsättning för att framgångsrikt fasa ut hyrpersonal. Men för att klara det krävs utökade resurser. Den allmänna skattekraftsutvecklingen beroende på stark sysselsättningökning ger goda resurser, men regionen är mycket personalintensiv så det jämnar ut sig mellan skatteintäkter och personalens löner.

Vid en jämförelse mellan den rödgröns och den borgerliga budgeten 2018 finns en skillnad på cirka 150 miljoner till vården. Alliansen har en marginell höjning av sjukvårdsanslaget i sin budget. Samtidigt har vi berättigade diskussioner om förlossningsvården, fler ambulanser, BUP, förstärkningar i primärvården och förbättrande anställningsvillkor.

Min bedömning är att sjukvården är underfinansierad. Därför var det rätt att göra en budgetförstärkning inför 2018.

Fråga 5: Är det fortfarande din bedöning att regionen kan klara den löpande driften inom sjukvården samt alla de förbättringar som nämns i debatten utan resursförstärkning?"

Sammanfattning

Carina Bengtsson (C) har ställt följande interpellation till personalutskottets ordförande Robert Olesen (S):

"Centerpartiet har tidigare skrivet en motion om miljöbilar och fick den beviljad. I april på Regionfullmäktige ställde Sven Sunesson C frågan till Robert Olesen varför inte beslutet om miljöbilar till vår personal var genomfört. Du svarade att det kommer upp på Personalutskottet i maj. Det kom inte upp då. Det fanns inte heller med på Personalutskottet i augusti.

Nu ställer jag frågan: Vad händer? Vad är problemet?"

Sammanfattning

Ove Löfqvist (M) har ställt följande interpellation till personalutskottets ordförande Robert Olesen (S):

"Alla landsting/regioner, inklusive Region Kronoberg, har idag brist på framförallt läkare och sjuksköterskor till sin verksamhet. För att rekrytera personal och därmed minska behovet av hyrpersonal krävs det därför inom alla områden ett nytänkande och ett mycket aktivt arbete i syfte att anställa personal i stället för att hyra in personal.

Region Kronoberg har, som alla offentliga arbetsgivare, en skyldighet att se till att det inte förekommer bisysslor som kan skada Kronobergarnas förtroende för verksamheten.

En bisyssla är en anställning eller ett uppdrag som den anställde har vid sidan av sin huvudanställning, tillfälligt eller permanent. Bisysslor kan då vara tillåtna eller otillåtna. Otillåtna bisysslor är antingen förtroendeskadliga, arbetshindrande eller konkurrerade.

Samtliga chefer inom Region Kronoberg ska vid introduktion av nyanställda, och vid de årliga medarbetarsamtalen, kartlägga omfattningen av bisysslor. Därefter ska eventuella bisysslor bedömas huruvida de är förenliga med antagna riktlinjer.

I Region Kronobergs riktlinjer för bisysslor kan man bland annat läsa:

• Bisyssla i bemanningsföretag – man kan inte samtidigt vara anställd hos, och inneha bisyssla hos sin huvudarbetsgivare.
• Bisyssla ska bedömas som arbetshindrande om den innebär att arbetsgivaren inte kan planera sin verksamhet utan att ta hänsyn till medarbetarens bisyssla.
• Medarbetare får inte ha bisyssla som menligt konkurrerar med arbetsgivarens verksamhet. Till exempel att det inte är tillåtet att arbeta i egen regi eller hos annan arbetsgivare i en verksamhet med samma utbud eller kundkrets som Regionens.

Jag vill med anledning av detta ställa några frågor till ordföranden i personalutskottet Robert Olesen:

1. Är Region Kronobergs riktlinjer för bisysslor överensstämmande med andra regioners/landstings?
2. Följs riktlinjerna inom hela organisationen?
3. Hur stor andel av regionens anställda har en godkänd bisyssla?
4. Finns det/har det funnits risk att arbetsgivaren inte kunnat planera sin verksamhet på grund av arbetstagares bisyssla?
5. Jag tycker att det finns anledning att se över riktlinjerna i syfte att underlätta för exempelvis sjukhusspecialister att under jourkomp/motsvarande även kunna tjänstgöra på Vårdcentraler. Detta för att underlätta minskningen av antalet externt anställda hyrläkare.

Hur ser personalutskottets ordförande och den politiska ledningen i region Kronoberg på detta?"

Sammanfattning

Suzanne Frank (M) har ställt följande interpellation till hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Charlotta Svanberg (S):

"Väntetidsintervallet mellan mammografiundersökningar har ökat. Förra hösten var det 30 månades väntetid. Detta berodde på de brister som det nya röntgeninformationssystemet innebar. Under våren genomfördes en stor drive med bl a öppettider på lördagar och inhyrd personal för att komma tillrätta med väntetiderna. I slutet av maj var väntetiden nere i 24 månader. Nu i höst är verksamheten tillbaka på ruta ett med längre väntetider eftersom inga nya satsningar på att korta väntetiderna görs.

Enligt uppgift har upptäckten av metasterad cancer i lymfkörtlarna i princip fördubblats under den tid som väntetiderna för mammografiscreening ökat. Av 120 patienter har ca 35 procent upptäckt cancer jämfört med tidigare förhållanden på ca 15-20 procent. Det innebär i så fall en oacceptabel försämring för kvinnorna.

Med anledning av ovan ställer jag följande frågor:

1. Finns det någon plan för att förbättra tiderna för mammografiscreening under hösten?
2. Är uppgifterna om en betydligt högre förekomst av upptäckt cancer under perioden som screeningsintervallet försämrades riktiga?"

Sammanfattning

Suzanne Frank (M) har ställt följande interpellation till hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Charlotta Svanberg (S):

"Enligt uppgifter i media har Äldrehälsa Kronoberg haft mycket svårt att rekrytera läkare till sig. Eftersom vi alla är övertygade om att detta är ett bra projekt, är det viktigt att vi får information om hur det framskrider. Jag vill därför ha svar på följande:

1. Hur många läkare ska rekryteras enligt plan, och hur många är hittills rekryterade?
2. Vilka andra åtgärder är genomförda inom Äldrehälsa Kronoberg?
3. Hur går införandet av detta arbetssätt i övriga länet?"

Sammanfattning

Suzanne Frank (M) har ställt följande interpellation till regionstyrelsens ordförande Anna Fransson (S):

"Region Kronoberg har under flera år arbetat för att öka antalet psykologer i primärvården. Vi har stöttat både utbildningen och arbetat för att få färdiga psykologer till våra vårdcentraler.

Jag har nu från olika källor nåtts av information om att denna satsning inte alls har fått det resultat som önskats. Jag undrar med anledning av detta följande:

1. Hur många psykologer finns det på Region Kronobergs vårdcentraler respektive de privata?
2. Hur ser regionstyrelsens ordförande på detta?
3. Vad kommer regionstyrelsens ordförande göra för att förbättra situationen?"

Sammanfattning

Roland Gustbée (M) har ställt följande interpellation till regionstyrelsens folkhälsoberedningens ordförande Michael Öberg (MP):

"Alliansen skrev en motion i oktober 2016 om en ny ersättningsmodell för vårdval primärvård, beslutet om tidssättning i RSAU i november 2016 blev:

att remittera motionen till Folkhälsoberedningen för att ta fram ett underlag med utvärdering av tidigare ersättningsmodeller och jämförelser med andra landstings/regioners modeller samt

att motionen behandlas av regionfullmäktige under hösten 2017.

Mina frågor är:

1. Har det gjorts något utvärdering av tidigare ersättningsmodeller och jämförelser med andra landstings/regioners modeller ännu?
2. När kommer Folkhälsoberedningen att behandla motionen?
3. Vid vilket fullmäktigesammanträde kommer motionen att behandlas?"

Sammanfattning

Britt-Louise Berndtsson (C) har ställt följande interpellation till hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Charlotta Svanberg (S):

"Genom tidigare agerande i Hälso- och sjukvårdsnämnden har Centerpartiet fått gehör för att korta de långt mer än årslånga köerna till hörselundersökning inför eventuell utprovning av hörapparat. Detta har påbörjats genom upphandling och kompletteras med nya rutiner internt inom regionen. Köerna rapporteras minska.

I och med beslut att införa oberoende av hyrläkare för att spara 60 miljoner kronor, stoppades upphandling av externa hörselundersökningar och därmed eventuell utprovning av hörapparat. Jag är orolig att köerna återigen kommer att öka med förlängd isolering, sämre mående och sämre livskvalitet för både dem som nu är i kön och för dem som i närtid kommer att söka för nedsatt hörsel. Vi har en ökande åldrande befolkning samtidigt som det inte enbart är äldre som har behov av hörapparat, utan även t ex människor som är i arbetslivet.

Utöver de sökandes problem tillkommer arbetet med att hantera en lång kö samt det faktim att folk söker ännu tidigare för sina behov då det är känt att kön är extra lång.

Därför ställer jag följande frågor:

1. Hur lång är kön för dessa vårdsökande i nuläget och hur har utvecklingen på kön sett ut under det senaste året?
2. Hur beräknas denna kö påverkas av stoppet av upphandling? Dvs hur skulle utvecklingen sett ut om regionen inte stoppat externt utförda undersökningar?
3. Hur ser köpt vård ut för dessa patienter, dvs att man man själv söker hjälp utomläns?
4. När beräknas kön vara nere på acceptabel nivå inberäknat tillkommande behov?
5. Hur långt i förväg ska man ställa sig i kön för att få hjälp i rätt tid efter behov?"

Sammanfattning

Sven Sunesson (C) har ställt följande interpellation till kulturnämndens ordförande Ragnar Lindberg (S):

"Regionens olika kulturinstitutioner har i stor utsträckning sin bas i Växjö. Det ingår i deras uppdrag att verka i hela Region Kronoberg för att kulturverksamheten ska spridas till alla i länet. Vi mäter årligen antalet besökare i kulturverksamheten och redovisar i delårsrapporter och årsredovisning och mål finns satta i budget. Målet för 2017 är att antalet besökare i kulturverksamheter i övriga kommuner (exklusive Växjö), ska vara 54 % av antalet besökare i Växjö. 2013 var det 62 %, 2016 bara 43 %. Tyvärr lyckas inte kulturverksamheten spridas i tillräckligt stor utsträckning.

Mina frågor till Kulturnämndens ordförande är:

1. Är du nöjd med resultaten av hur kulturverksamheten sprids i länet?
2. Vilka åtgärder planerar kulurnämnden för att uppnå uppsatta mål om 54 % för år 2017?
3. Hur ska antalet besökare i kulturverksamheten i länet upprätthållas så att hela länet ges samma möjligheter?"

Sammanfattning

Yngve Filipsson (L) har ställt följande interpellation till hälso- och sjukvårds ordförande Charlotta Svanberg (S):

"Väntetiderna till behandling och utredning på BUP ökar kraftigt och är sedan länge totalt oacceptabla.

Ett antal skäl till varför det är så har redovisats, bl.a. svårighet att rekrytera personal. Men det finns anledning att titta närmare på hur effektivt BUP är sett till antal besök per heltidsarbetande vårdgivare.

Sveriges kommuner och landsting, SKL, har i projektet Uppdrag psykisk hälsa kartlagt barn och ungdomspsykiatrins resurser för hela landet och resultatet redovisas i en rapport som kom i somras.

Rapporten visar stora skillnader i produktivitet mellan olika landsting mätt som antal besök i öppenvård per år och heltidsarbetande vårdanställd. Jönköping ligger i topp med 383 besök och Västerbotten lägst med 208. På sjätte plats nerifrån ligger Kronoberg med 212 besök vilket är klart under genomsnittet.

Enligt information från SKL kan man räkna med att 6 veckor av ett år går bort för semester och 6 veckor för utbildning, helgdagar mm generöst räknat. Då återstår 40 veckor, dvs 200 arbetsdagar för 212 besök. Det betyder något mer än ett besök per dag och vårdgivare!!

Frågor:

1. Är statistiken från Kronoberg korrekt ?
2. Vilket måltal har BUP i Kronoberg för antal besök per vårdgivare.
3. Om måltalet är högre än nuvarande nivå – hur kommer BUP att uppnå målet?
4. Anser du att det finns det något som Kronoberg skulle kunna ta efter från Jönköping vad gäller arbetssätt?"

Sammanfattning

Thomas Haraldsson (C) har ställt följande interpellation till hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Charlotta Svanberg (S):

"Under lång tid har det funnits tankar på att samla i stort sett all barnsjukvård på samma ställe på Centrallasarettet i Växjö. 2014 beslutade dåvarande landstingsstyrelsen enigt att samla all barnsjukvård (Barnkliniken, BUP, barn och ungdomshabiliteringen), vilket är det senaste definitiva beslutet i frågan.

I slutet av 2016 presenterades ett alternativ på utbyggnad som innebar att tanken med ett samlat barnens hus skrotades. Detta förslag fick massiv kritik och blev som tur är inget med. Nu är alla tillbaka med att arbeta för ett samlat Barnens hus på Centrallasarettet i Växjö, men jag anser att diskussionerna om ett alternativ har skapat både oro och gjort att arbetet har tappat fart, vilket är olyckligt. Nu måste all energi fokuseras för att så snart som möjligt samla all specialiserad barn-/ och ungdomsverksamhet. Ansvaret för att hela Barnenshusarbetet stannade upp i höstas vilar ett stort ansvar för på den Socialdemokratiskt ledda politiska ledningen i Region Kronoberg. Den styrande minoriteten måste ta sitt ansvar och leda Region Kronoberg efter de politiskt fattade besluten.

Kronobergs läns barn och unga behöver ett Barnens hus för att kontakten med vården ska bli så samordnad och tillgänglig som möjligt med fokus på barnet och familjens behov. Om/när ett barn blir sjukt eller föds med ett funktionshinder påverkas hela familjen och då måste vi göra vad vi kan från samhällets sida för att underlätta, skapa trygghet och tydlighet. Visionen är att patienten och familjen ska uppleva vården som förebyggande, "sömfri", köfri, samarbetsinriktad med en helhetssyn där patienten har makt och inflytande och den upplevda hälsan är starkt styrande. Det mest ideala är att om patienten behöver träffa flera olika specialister ska sjukvårdspersonalen komma dit patienten är istället för att patienten ska behöva flytta runt på olika ställen.

Detta är en angelägen fråga för länets barn och ungdomar och dess familjer.

Mina Frågor till Charlotta Svanberg:

1. Står den politiska ledningen fortfarande bakom ett samlat Barnens hus på CLV?
2. Hur ser det fortsatta arbetet ut för att genomföra ett samlat Barnens hus på CLV?
3. När bedömer du att Barnens hus på CLV kan stå klart?
4. Är det möjligt att skapa Barnens Hus och ha en organisationsform där BUP verksamhetsmässigt tillhör en annan verksamhet?
5. På vilket sätt stämmer omorganiseringen av BUP till Vuxenpsykiatrin, med målsättningen att skapa en sömfri, smidig och tydlig vård med barnen i centrum?"

Sammanfattning

Yngve Filipsson (L) har ställt följande interpellation till trafiknämndens ordförande Peter Freij (S):

"Tyvärr inträffar trafikstörningar i den trafik som Region ansvarar för. Det gäller såväl tågtrafik som busstrafik. Störningarna kan ha olika orsaker men denna interpellation handlar inte om det.

Den handlar om brister i information till de resande. Jag har själv flera gånger förvånats över bristen på information till de resande och hört ett antal personer återge likande erfarenheter. Jag har även blivit förvånad när chauffören sagt att att han/hon inte har några informationsuppgifter.

Den bristande informationen är ofta lika eller mer irriterande än själva förseningen.

Jag ställer därför följande frågor till trafiknämndens ordförande:

1. Vem är ansvarig för informationen till resenärerna? Det gäller såväl muntlig som skriftlig information samt skyltning.
2. Är avtalet / avtalen tydligt (a) ?
3. Är du nöjd med nuvarande situation?
4. På vilket sätt kan informationen förbättras?"

Sammanfattning

Eva Johnsson (KD) har ställt följande interpellation till regionstyrelsens ordförande Anna Fransson (S):

"Sedan många år tillbaka har Kronoberg gemensamma lagerlokaler, för medicinskteknisk utrustning, tillsammans med Blekinge. Lokalerna är förlagda till Blekinge. 2015 gjordes en bedömning av ansvarig logistiker för Materialdepån som konstaterade att det fanns ett behov av nya och bättre lokaler. En lämplig lokal hittades och kontakt togs med det aktuella företaget som ägde lokalerna. Efter lokalinventering av ansvariga tjäntemän bekräftades att lokalerna uppfyllde större delen av de krav som man efterfrågade. En överenskommelse gjordes emellertid om att ytterligare ett par anpassningar skulle göras av lokalerna. Ett avtal formulerades och den 16 november 2015 bekräftades, via mail, att LS i Blekinge hade beslutat att flytta in i de avtalade lokalerna och man hade fastställt inflyttningen till den 1 april 2016.

Det aktuella företaget gjorde omgående de avtalade anpassningarna av de aktuella lokalerna eftersom inflyttning var fastställd inom kort. I maj 2016 framkom emellertid att ett kontrakt hade tecknats med ett helt annat företag- utan officiell politisk förankring. Vid en jämförelse av de båda kontrakten uppstår många frågor. Förutom att dialogen och besluten inom politiken verkar helt frånvarande så innebär det "nya" kontraktet bland annat en betydande ökning av hyresnivåerna, sämre tillgänglighet och högre uppvärmningskostnader. Sammanfattningsvis en kraftig fördyrning gentemot det första kontraktet.

Ärendet är nu prövat i förvaltningsdomstolen där landstinget i Blekinge förlorade vilket innebär att det andra avtalet inte är giltigt. Kammarrätten valde att inte ta upp fallet vilket innebär att Förvaltningsdomstolens dom kvarstår. Ärendet har därefter överklagats till Högsta förvaltningsdomstolen där dom väntas inom kort.

Trots att avtalet blivit ogiltigförklarat i två instanser har det framkommit att landstinget i Blekinge betalar en löpande hyra på 2 040 000/år för dessa lokaler som saknar avtal. Eftersom Kronoberg och Blekinge har en samlokalisering av lagerlokalerna så är detta anmärkningsvärda slöseri med skattebetalarnas pengar av intresse för kronobergarna också.

Enligt mediarapportering från lokal media så har inflyttning påbörjats i lagerlokalerna den 13 september, trots att det inte finns något giltigt avtal.

Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande frågor till regionstyrelsens ordförande Anna Fransson (S):

1. På vilket sätt har Region Kronoberg varit involverade i diskussionerna och informerade om den pågående rättsprocessen kring våra gemensamma lagerutrymmen i Blekinge?
2. Anser du att det är rimligt att vi flyttar in i lagerlokaler som två rättsinstanser har ogiltigförklarat avtalet och en rättslig process är pågående.
3. Betalar Region Kronoberg del av hyran för lagerlokalerna i Blekinge som nu är aktuella för en juridisk prövning, och i så fall hur mycket?"

Sammanfattning

Thomas Ragnarsson (M) har ställt följande enkla fråga till regionstyrelsens ordförande Anna Fransson (S):

"Socialdemokraterna i Ljungby inbjöd till ett öppet möte angående Ljungby lasaretts framtid i augusti månad. Vid detta möte fick du en fråga om när ni som styrande skulle initiera en organisationsförändring, med tanke på att centrumbildningen har visat sig vara en förödande organisationsforum för det lilla sjukhuset. Ditt svar var, att detta inte är en politisk fråga, utan en fråga som ska hanteras av vår regiondirektör Martin Myrskog.

Min fråga är således: Är det Anna Franssons mening att organisationsfrågan inte är en politisk fråga utan en tjänstemannafråga?"