Kronobergs regionfullmäktige, 30 oktober 2019

Regionfullmäktige godkänner föredragningslistan för dagens sammanträde.

Förslag till beslut

Regionfullmäktige utser Pernilla Sjöberg (M) och RosMarie Jönsson Neckö (S) att jämte ordföranden justera protokollet.

Justering sker digitalt senast den 13 november 2019.

Sammanfattning

Vid regionfullmäktiges ordinarie sammanträden har allmänheten möjlighet att ställa frågor inom Region Kronobergs kompetensområde. Frågestunden varar maximalt 30 minuter. Fråga som ställs ska vara på maximalt tre minuter och kunna besvaras med ett svar på en minut. Frågeställaren kan därefter ställa en följdfråga på maximalt en minut. Under frågestunden får inte någon överläggning förekomma.

Sammanfattning

Vid regionfullmäktiges ordinarie sammanträden har ledamöterna möjlighet att ställa frågor för inhämtande av sakupplysningar inom Region Kronobergs kompetensområde. Fråga får ställas till ordförande och vice ordförande i en styrelse, nämnd, beredning eller i övrigt som fullmäktige bestämmer. Frågan ska vara tydlig och kunna besvaras på högst en minut. Den som ställt frågan har möjlighet till en följdfråga på högst en minut som i sin tur ska kunna besvaras på högst en minut. Endast frågeställaren och den svarande deltar i överläggningen.

Förslag till beslut

Regionfullmäktige medger att interpellationerna får ställas.

Sammanfattning

Ledamöter i regionfullmäktige får ställa interpellationer inom regionfullmäktiges, regionstyrelsens eller en nämnds handläggning. Interpellation får inte ställas i ärende om myndighetsutövning mot enskild. Interpellationen ska ha ett bestämt innehåll och en motivering. Interpellation bör endast ställas i angelägenheter av större intresse för Region Kronoberg. En interpellation får ställas till ordföranden eller vice ordförande i en styrelse, nämnd, beredning eller ett utskott eller i övrigt som fullmäktige bestämmer.

Interpellationen ska vara skriftlig och ha inkommit till Region Kronobergs kansli senast nio arbetsdagar före sammanträdet. Svaret på interpellationen ska vara skriftligt och finnas tillgängligt dagen före sammanträdet. En interpellation bör besvaras under det sammanträde den ställts.

Inför mötet har följande interpellationer inkommit:

1. Interpellation till hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Roland Gustbée (M) om Ökning av livmoderhalscancer och införande av HPV-test.
2. Interpellation till hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Roland Gustbée (M) angående Vårdval Primärvård.
3. Interpellation till hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Roland Gustbée (M) om Förlösning i vecka 41.
4. Interpellation till hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Roland Gustbée (M) angående Framstegen på BUP.
5. Interpellation till regionstyrelsens ordförande Mikael Johansson (M) om pensionsålder i Region Kronoberg.
6. Interpellation till personalutskottets ordförande Sven Sunesson (C) angående att vara hyrpersonal som bisyssla.
7. Interpellation till hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Roland Gustbée (M) om individanpassad bröstcancerscreening.

Förslag till beslut

Regionstyrelsen föreslår Regionfullmäktige godkänna delårsrapport augusti 2019 för Region Kronoberg.

Sammanfattning

Region Kronoberg ska enligt plan upprätta delårsbokslut per den 31 mars samt den 31augusti varje år. Delårsbokslutet presenteras i en delårsrapport uppdelad i fyraperspektiv (se sammanfattning nedan). I delårsrapporten redovisas även status på de av regionfullmäktige beslutade uppdrag till nämnder och verksamheter.

I rapporten redovisas måluppfyllelse för de resultatmål som regionfullmäktige har beslutat om för 2019.

För de första åtta månaderna 2019 redovisar regionen ett balanskravsresultat på 44 mnkr. Helårsprognosen är ett balanskravsresultat på 30 mnkr för 2019 vilket är 54 mnkr sämre än budget. Helårsprognosen är inklusive statsbidrag och beräknad effekt av beslutade åtgärder.

Under årets åtta första månader har sjukfrånvaron minskat betydligt jämfört med tidigare år. I nuläget är användandet av hyrpersonal på en betydligt högre nivå än vad hälso- och sjukvården önskar. Det är fortsatt svårt att rekrytera vissa läkarspecialiteter, allmänsjuksköterskor och specialistsjuksköterskor, vilket leder till fortsatt hyrberoende. Ett starkt fokus riktas på att bemanna med egen personal istället för hyrpersonal och beslut har fattas om en uppdaterad utfasningsplan. Förutom att rekrytera pågår översyn av grunderna för bemanning genom att fokusera på möjligheterna till heltidstjänstgöring/högre tjänstgöringsgrad, bemanningsplanering och schemaläggning.

Förslag till beslut

Regionstyrelsen föreslår Regionfullmäktige godkänna delårsrapport augusti 2019 för Region Kronoberg.

Sammanfattning

Region Kronoberg ska enligt plan upprätta delårsbokslut per den 31 mars samt den 31augusti varje år. Delårsbokslutet presenteras i en delårsrapport uppdelad i fyraperspektiv (se sammanfattning nedan). I delårsrapporten redovisas även status på de av regionfullmäktige beslutade uppdrag till nämnder och verksamheter.

I rapporten redovisas måluppfyllelse för de resultatmål som regionfullmäktige har beslutat om för 2019.

För de första åtta månaderna 2019 redovisar regionen ett balanskravsresultat på 44 mnkr. Helårsprognosen är ett balanskravsresultat på 30 mnkr för 2019 vilket är 54 mnkr sämre än budget. Helårsprognosen är inklusive statsbidrag och beräknad effekt av beslutade åtgärder.

Under årets åtta första månader har sjukfrånvaron minskat betydligt jämfört med tidigare år. I nuläget är användandet av hyrpersonal på en betydligt högre nivå än vad hälso- och sjukvården önskar. Det är fortsatt svårt att rekrytera vissa läkarspecialiteter, allmänsjuksköterskor och specialistsjuksköterskor, vilket leder till fortsatt hyrberoende. Ett starkt fokus riktas på att bemanna med egen personal istället för hyrpersonal och beslut har fattas om en uppdaterad utfasningsplan. Förutom att rekrytera pågår översyn av grunderna för bemanning genom att fokusera på möjligheterna till heltidstjänstgöring/högre tjänstgöringsgrad, bemanningsplanering och schemaläggning.

Förslag till beslut

Regionstyrelsen föreslår Regionfullmäktige godkänna Regelbok 2020 för Vårdval barn- och ungdomspsykiatri.

Sammanfattning

Regionfullmäktige beslöt § 43/18 att besvara en inkommen motion om att införa vårdval för barn- och ungdomspsykiatrin med att Region Kronoberg snarast skulle utreda vårdval för barn- och ungdomspsykiatrin.

Regionfullmäktige beslöt § 97/19 att införa vårdval för specialiserad barn- och ungdomspsykiatri i öppenvård, Vårdval BUP, från och med 1 januari 2020.

I Regelbok 2020 för Vårdval Kronoberg inom specialiserad barn- och ungdomspsykiatri i öppen vård redogörs för regelverk och ersättningsmodell för vårdvalet.

Förslag till beslut

Regionstyrelsen föreslår Regionfullmäktige godkänna Regelbok 2020 för Vårdval barn- och ungdomspsykiatri.

Sammanfattning

Regionfullmäktige beslöt § 43/18 att besvara en inkommen motion om att införa vårdval för barn- och ungdomspsykiatrin med att Region Kronoberg snarast skulle utreda vårdval för barn- och ungdomspsykiatrin.

Regionfullmäktige beslöt § 97/19 att införa vårdval för specialiserad barn- och ungdomspsykiatri i öppenvård, Vårdval BUP, från och med 1 januari 2020.

I Regelbok 2020 för Vårdval Kronoberg inom specialiserad barn- och ungdomspsykiatri i öppen vård redogörs för regelverk och ersättningsmodell för vårdvalet.

Förslag till beslut

Regionstyrelsen föreslår Regionfullmäktige godkänna ägardirektiv för ALMI Företagspartner Kronobergs län för 2020.

Sammanfattning

Region Kronoberg deläger det regionala bolaget ALMI Företagspartner Kronobergs län AB. Moderbolaget ALMI Företagspartner AB har vid ägarsamråd presenterat förslag till nytt ägardirektiv (ägaranvisning). Förändringen i direktivet innebär ett förtydligande gällande Region Kronobergs verksamhet Småland China support office, vilken för närvarande är förlagd till Almi Företagspartner Kronobergs län AB men bekostas av Region Kronoberg.

Tidigare regional prioritering från Region Kronoberg kvarstår, vilken avser inriktningen mot att stödja nya branscher, som till exempel små branscher som befinner sig i ett tidigt men utvecklingskraftigt skede och företag inom de kulturella och kreativa näringarna.

Målstrukturen är indelad i de tre målområdena Uppdraget, Företagskultur och Effektivitet. Utöver dessa målområden sätter Almi tre koncernövergripande hållbarhetsmål vilka mäts på koncernnivå. Dessa är Hållbar tillväxt i kundföretagen, God affärsetik och Attraktiv arbetsgivare.

Regionala utvecklingsnämnden beslutade § 84/19 att föreslå regionfullmäktige godkänna ägardirektiv för ALMI Företagspartner Kronobergs län för 2020.

Förslag till beslut

Regionstyrelsen föreslår Regionfullmäktige att fastställa bolagsordning avseende AB Destination Småland.

Sammanfattning

Destination Småland är ett helägt bolag till Region Kronoberg med ändamålet att utveckla och marknadsföra besöksnäringen i Kronobergs län. Bolaget bildades ur det som tidigare var ett bolag knutet till Smaland airport. Gällande bolagsordning från 2009 är nu i behov av revidering och uppdatering varför AB Destination Smålands styrelse har utarbetat ett nytt förslag. Revideringen gäller i huvudsak bolagets namn, bolagets säte, företrädande vid bolagsstämma samt uppdatering av ändamål och föremål för bolagets verksamhet. Ändringar framgår av bilaga.

Regionala utvecklingsnämnden beslutade § 83/19 att föreslå regionfullmäktige fastställa föreslagen bolagsordning avseende AB Destination Småland.

Förslag till beslut

Regionstyrelsen föreslår Regionfullmäktige att avslå motionen.

Sammanfattning

Peter Freij (S) och Henrietta Serrate (S) har i en motion föreslagit att Region Kronoberg permanent inför ett reducerat eller fritt sommarlovskort för unga i hela Kronoberg och som första steg föreslår man en utredning. Regionfullmäktige har beslutat om en likvärdig produkt för införande i Länstrafiktaxa 2020.

Trafiknämnden beslutade § 83/19 att föreslå regionfullmäktige avslå motionen.

Förslag till beslut

Regionstyrelsen föreslår Regionfullmäktige att avslå motionens första förslag samt att besvara andra förslaget med att det inom Region Kronoberg pågår en diskussion mellan partierna avseende en mer långsiktig modell för vårdvalsersättningen i primärvården i Region Kronoberg.

Sammanfattning

Henrietta Serrate (S) och Robert Olesen (S) har i en motion föreslagit att:

• Region Kronoberg initierar en granskning av diagnossättningen på de vårdcentraler som verkar i länet.
• Region Kronoberg följer upp och utvärderar såväl gällande modell som tidigare modeller för vårdvalsersättning i primärvården.

Vårdvalsersättningen i primärvården är det ersättningssystem som reglerar vilken ekonomisk kompensation vårdcentraler får för patienter. Vårdvalsersättningen i Region Kronoberg baseras på en procentuell fördelning av vårdtyngd, ålder och förväntad risk att utveckla ohälsa baserad på socioekonomiska faktorer. Vårdtyngden avgörs idag av poängsystemet ACG (Adjusted Clinical Group) som ger ersättning utifrån diagnos, förväntad vårdinsats, läkemedel och antal besök. Tyngre och fler diagnoser ger mer pengar.

I november 2018 beslutade regionfullmäktige att den del av vårdvalsersättningen som ersätts med ACG-poäng skulle öka från 75 till 85 procent.

Förslag till beslut

Regionstyrelsen har lämnat följande förslag till beslut till regionfullmäktige:

1. Regionfullmäktige fastställer allmäntandvårdstaxa och specialisttandvårdstaxa. Taxorna gäller från och med den 15 januari 2020.
2. Regionfullmäktige fastställer frisktandvårdtaxa. Taxan gäller från och med den 1 mars 2020.

Sammanfattning

För att täcka beräknande kostnadsökningar för tandvårdsåtgärder i Region Kronoberg föreslås taxan för allmäntandvården höjas med 2,1 procent och taxan för specialisttandvården höjas med 2,3 procent. Dessa taxor föreslås gälla från och med den 15 januari 2020. Frisktandvård är tandvård till fast pris, som erbjuds från och med det år man fyller 23 år. Med frisktandvård betalas en fast summa per år, oavsett vilken tandvård som behövs. Taxan för frisktandvård föreslås höjas med 2,5 procent och gälla från och med den 1 mars 2020. Förslag till tandvårdstaxor utgår från Tandvård- och läkemedelsförmånsverkets (TLV) referensprislista som gäller från och med den 15 januari 2020.

Kostnadsökningar för tandvårdsåtgärder beräknas uppgå till ca 4 procent år 2020. Taxehöjningarna täcker därmed enbart delvis kostnadsökningar. Verksamheten bedömer dock att det finns utrymme för effektivisering. Förslag till beslut bedöms därmed rymmas inom ramen för budget.

Förslag till beslut

Regionstyrelsen föreslår Regionfullmäktige att fastställa reviderad Ekonomisk reglering avseende Vårdval Kronoberg primärvård.

Sammanfattning

Dokumentet Ekonomisk reglering är en bilaga till Uppdragsspecifikation för Vårdval Kronoberg primärvård.

Regionfullmäktige beslutade § 122/19 att godkänna reviderad uppdragsspecifikation 2020, med bilaga Ekonomisk reglering samt att bilagan Ekonomisk reglering skulle kompletteras i enlighet med Mikael Johanssons (M) tilläggsyrkanden.

De godkända kompletteringarna avser avsnitt ”2.1 Ersättning för vård till patient som inte har valt aktuell vårdcentral” samt avsnitt ”3.1 Avdrag för besök på annan vårdenhet inom Vårdval Kronoberg”. Avsnitten kompletteras med information om digitala besök, distanskontakter.

Efter regionfullmäktiges sammanträde har det framkommit att informationen avseende digitala besök, distanskontakter bör omformuleras. Föreslagna ändringar är markerade i förslag till reviderade Ekonomiska regleringar avseende Vårdval Kronoberg primärvård.

Sammanfattning

Eva-Britt Svensson (V) har ställt följande interpellation till hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Roland Gustbée (M):

"Sedan 2015 rekommenderar Socialstyrelsen att kvinnor som är 30 år eller äldre främst ska testas för humant papillomvirus, hpv, vid gynekologiska cellprov. Nu, fyra år senare, visar det sig att 8 av landets 21 regioner inte följer Socialstyrelsens rekommendationer. Region Kronoberg är en av de åtta regioner som inte följer dessa.

Sedan 2014 har antalet kvinnor i Sverige som insjuknat i livmoderhalscancer ökat med cirka 100 fall årligen. Den största delen av ökningen ses hos kvinnor som har deltagit i screening enligt det gamla programmet och som har fått besked om ett normalt cellprov.

Undertecknad ställer med anledning av detta följande frågor till hälsooch sjukvårdsnämndens ordförande Roland Gustbée:

1. Anser du att Socialstyrelsens rekommendationer om införande av hpvtest är betydelsefulla för att minska insjuknande i livmoderhalscancer?
2. Om så är fallet undrar jag när införande av hpv-test kommer att ske i vårt län?"

Sammanfattning

Robert Olesen (S) har ställt följande interpellation till hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Roland Gustbée (M):

"1. Vilken effekt har Vårdval Primärvård i Kronoberg haft på:

1. Antalet vårdcentraler
2. Antalet nya aktörer som etablerat sig
3. Antalet inskrivna per vårdcentral i snitt
4. Antalet inskrivna per läkare
5. Antalet anställda på vårdcentralerna

2. Hur har kostnadsutvecklingen för primärvården sett ut sedan Vårdval Primärvård infördes i Kronoberg, totalt, per enhet och per patient? 

3. Utifrån svaren på fråga 1 och 2: vilka är dina reflektioner över utvecklingen?

4. Har någon uppföljning och utvärdering av Vårdval Primärvård gjorts sedan införandet?"

Sammanfattning

Matthias Sjöberg (V) har ställt följande interpellation till hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Roland Gustbée (M):

"Risken för komplikationer för barn och kvinnor ökar om man låter gravida gå över tiden till vecka 42, vilket är standard idag. Det visar en ny svensk studie. I Dalarna har man ändrat rutiner och sätter igång förlossningarna i vecka 41. Man har då sett att antalet skador och dödsfall hos kvinnor och barn minskat drastiskt.

Vi kan alltså både minska kostnader för vården och minska mänskligt lidande.

• Avser hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande att som i Dalarna föreslå att införa förlösning i vecka 41 istället för i vecka 42 för de kvinnor som gått över tiden?"

Sammanfattning

Robert Olesen (S) har ställt följande interpellation till hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Roland Gustbée (M):

"1 januari 2020 införs vårdval i barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) i Kronoberg. Bakom beslutet den moderatledda minoriteten. Vi socialdemokrater har hela tiden varit kritiska och reserverat oss mot vårdval inom barn- och ungdomspsykiatrin. Vi har hela tiden varit överens om att köerna är för långa men tror inte att vårdval är lösningen på den problematiken.

Det verkar hos Alliansen finnas en övertro på att marknaden ska lösa det vi själva inte kunnat lösa. Vi tror inte att fler aktörer är lösningen, utan tror att det snarare kommer leda till otydligare vägar in för patienterna och en sämre vårdkedja på det hela. Detta eftersom att BUP bara är en del i en större vårdkedja, där exempelvis barnhabiliteringen är det ställe där de flesta barn och unga sedan hamnar för kontinuerlig behandling.

Socialdemokraterna har också varit kritiska till att man från den moderatledda minoritetens sida inte velat ge vår egna verksamhet tillräcklig möjlighet att åtgärda de problem som funnits. Flera insatser för att förbättra verksamheten för patienter och anställda sattes nämligen igång under 2017 och 2018. Att låta pågående insatser, som dessutom redan varit kostsamma för Region Kronoberg och skattebetalarna, först ge verkan eller ej vore klokt innan man beslutar att släppa in andra aktörer.

Risken är stor, trots att alla vill väl, att vårdval BUP får konsekvensen att vårdkedjan blir otydligare och kostnaderna för barn- och ungdomspsykiatrin ökar samtidigt som köerna finns kvar. Dessa risker och orosmoln har inte bara lyfts av oss socialdemokrater utan även av flera medarbetare verksamma inom vården av barn och unga.

Nu kommer besked om att BUP sedan förra året har:

• Minskat sjukfrånvaron från 11,9 procent till 8,7 procent,
• minskat kostnaderna för hyrpersonal med ca 30 procent,
• … och samtidigt ökat antalet besök, utredningar och behandlingar!

Med andra ord: mycket går verkligen åt rätt håll i vår egna verksamhet.

Med anledning av ovan ställer jag följande frågor:

1. Tycker du fortfarande att det är en bra idé att införa vårdval i barnoch ungdomspsykiatrin?
2. Vilka risker ser du med införandet?
3. Hur har intresset för att starta privat verksamhet inom vårdval BUP i Kronoberg sett ut hittills?
4. Har någon aktör beslutat sig för att etablera?
5. Finns det någon framtagen struktur för hur nya aktörer ska arbeta som en del i den annars offentliga vårdkedjan, exempelvis mot familjecentraler och barnhabilitering?
6. Om nej på fråga 5, när kommer en sådan vara på plats?

Sammanfattning

Henrietta Serrate (S) har ställt följande interpellation till regionstyrelsens ordförande Mikael Johansson (M):

"Under oktober fattar Riksdagen troligen beslut om höjd pensionsålder. Många av våra medarbetare i Region Kronoberg har tunga jobb, både fysiskt och psykiskt. Vi socialdemokrater anser att Region Kronoberg som arbetsgivare har ett stort ansvar för att våra medarbetare ska orka ett helt arbetsliv.

Med anledning av ovanstående vill jag ha svar på följande frågor:

1. Hur ser statistiken ut för när medarbetarna i Region Kronoberg går i pension? Medelålder för uttag av pension:

1. Totalt
2. Kvinnor
3. Män
4. Kvinnor i vårdyrken
5. Män i vårdyrken

Idag är den lagstadgade rätten att arbeta till 67 år (s.k. LAS-ålder) men det blir vanligare att fler väljer som gått i pension vid 67 års ålder eller tidigare ibland gör inhopp på sin gamla arbetsplats exempelvis under sommaren.

2. Hur många av Region Kronobergs medarbetare väljer att till viss del arbeta kvar hos oss efter de gått i pension?

3. I vilka yrkesgrupper är det vanligast?

4. Hur ser statistiken ut för kvinnor respektive män?

5. Vad är den vanligaste orsaken till att man arbetar kvar efter pension tror du?

Idag kan allmän pension tas ut vid 61 års ålder. Garantipension kan tas ut vid 65 års ålder.

6. Hur många av Region Kronobergs medarbetare tar ut allmän pension vid 61-64 års ålder?

7. I vilka yrkesgrupper är det vanligast?

8. Hur ser statistiken ut för kvinnor respektive män?

9. Hur ser statistiken ut om man ser till lönenivå vid pensionsavgång?

10. Vad är den vanligaste orsaken till att man går i pension vid 61 års ålder tror du?

För att orka ett helt arbetsliv krävs att arbetsgivaren engagerar sig i medarbetarnas arbetsmiljö och villkor.

11. Hur arbetar Region Kronoberg med att fler ska orka ett helt yrkesliv?

12. Vad är din reflektion av svaren som framkommit på ställda frågor?"

Sammanfattning

Henrietta Serrate (S) har ställt följande fråga till personalutskottets ordförande Sven Sunesson (C):

"Region Kronoberg behöver ta verkliga krafttag för att minska hyrpersonalen, det kan inte ha undgått någon. En viktig del i det arbetet är att se till att så många som möjligt väljer att arbeta hos Region Kronoberg istället för hos hyrbolagen.

Det har länge förekommit rapporter om att anställda hos Region Kronoberg som bisyssla eller genom tjänstledighet arbetat som hyrpersonal, exempelvis i grannregionerna. Som ett led i att minska förekomsten av detta föreslog HR-avdelning tidigare i år att en årlig inventering av bisysslorna och en möjlighet att ompröva redan godkända bisysslor skulle införas. Detta ställer vi socialdemokrater oss positiva till.

Den senaste tiden har vi dock fått flera signaler från olika delar av verksamheten att detta fortfarande förekommer och i vissa fall i ökad omfattning. Jag undrar nu därför hur arbetet med att minska "bisyssla: hyrpersonal" går och önskar svar på följande frågor:

1. Hur stor andel av alla anställa i Region Kronoberg har en registrerad bisyssla?

1. Hur ser fördelningen ut mellan yrkesgrupper, exempelvis all vårdpersonal, läkare, sjuksköterskor och övriga anställda?
2. Hur ser statistiken ut för andelen medarbetare som har anmält bisyssla mellan 2014 och 2019?
3. Finns det ett mörkertal, det vill säga att bisysslor inte anmäls och hur stort uppskattas det vara?

2. I hur många fall är den anmälda bisysslan att arbeta som hyrpersonal i exempelvis grannregioner?

3. Hur många anställda i Region Kronoberg är idag tjänstlediga för att arbeta som hyrpersonal?

4. Vilka åtgärder vidtas?"

Sammanfattning

Henrietta Serrate (S) har ställt följande interpellation till hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Roland Gustbée (M):

"1 av 3 tumörer upptäcks inte vid mammografi. Det framgår av Bröstcancerrapporten 2019 som Bröstcancerföreningen står bakom. I rapporten står att läsa:

En av de starkaste riskfaktorerna för bröstcancer är ökad brösttäthet. I Sverige har drygt 40 procent av kvinnorna mellan 40–74 år så kallade täta bröst och omkring 10 procent har mycket täta bröst. Risken för bröstcancer är 4–6 gånger större för kvinnor med mycket täta bröst om man jämför med kvinnor med liten täthet.

För att upptäcka så många fall av bröstcancer så tidigt som möjligt lyfts nu frågan om individanpassad bröstcancerscreening. Det skulle exempelvis innebära att den som har "täta bröst" får utökad undersökning som komplement till mammografi.

Med bakgrund av detta har jag följande fråga:

• Är det aktuellt att införa individanpassad bröstcancerscreening i Region Kronoberg?

Förslag till beslut

Regionfullmäktige entledigar Britt Bergström (V) och Maria Garmer (V) från uppdrag som ersättare i regionfullmäktige samt överlämnar beslutet till länsstyrelsen för ny sammanräkning.

Anmälningar

• Regionstyrelsens årliga beslut om Region Kronobergs hel- och delägda bolags verksamhet under 2018 – Företagsfabriken i Kronoberg AB
• Revisionsrapport - Granskning av löne- och arvodeshantering
• Svar på medborgarförslag – Hospice i Region Kronoberg
• Svar på medborgarförslag – Hjälp i hemmet med utprovning av hjälpmedel
• Svar på medborgarförslag – Förslag att starta en påbyggnadsutbildning i ultraljudsundersökning för undersköterskor på barnmorskemottagning
• Svar på medborgarförslag – utred möjligheten till införande av matarbuss mellan Agunnaryds vägskäl och Ryssby
• Svar på medborgarförslag – Gratis resande med buss för pensionärer över 80 år
• Svar på medborgarförslag – Miljö och hälsa
• Svar på medborgarförslag – Förfallodag på fakturor
• Svar på medborgarförslag – angående busslinje 310/311
• Svar på medborgarförslag om ledsagare