Kronobergs regionfullmäktige 29 november 2023

Förslag till beslut

Regionfullmäktige godkänner föredragningslistan

Förslag till beslut

Regionfullmäktige utser Gunnar Nordmark (L) och Michael Sjöö (S) att jämte ordföranden justera protokollet. Justering sker digitalt senast den 6 december 2023.

Sammanfattning

Vid regionfullmäktiges ordinarie sammanträden har allmänheten möjlighet att ställa frågor inom Region Kronobergs kompetensområde. Frågestunden varar maximalt 30 minuter. Fråga som ställs ska vara på maximalt tre minuter och kunna besvaras med ett svar på en minut. Frågeställaren kan därefter ställa en följdfråga på maximalt en minut. Under frågestunden får inte någon överläggning förekomma.

Sammanfattning

Vid regionfullmäktiges ordinarie sammanträden har ledamöterna möjlighet att ställa frågor för inhämtande av sakupplysningar inom Region Kronobergs kompetensområde. Fråga får ställas till ordförande och vice ordförande i en styrelse, nämnd, beredning eller i övrigt som fullmäktige bestämmer. Frågan ska vara tydlig och kunna besvaras på högst en minut. Den som ställt frågan har möjlighet till en följdfråga på högst en minut som i sin tur ska kunna besvaras på högst en minut. Endast frågeställaren och den svarande deltar i överläggningen.

Förslag till beslut

Regionfullmäktige medger att interpellationerna får ställas.

Sammanfattning

Ledamöter i regionfullmäktige får ställa interpellationer inom regionfullmäktiges, regionstyrelsens eller en nämnds handläggning. Interpellation får inte ställas i ärende om myndighetsutövning mot enskild. Interpellationen ska ha ett bestämt innehåll och en motivering.

Interpellation bör endast ställas i angelägenheter av större intresse för Region Kronoberg. En interpellation får ställas till ordföranden eller vice ordförande i en styrelse, nämnd, beredning eller ett utskott eller i övrigt som fullmäktige bestämmer. Interpellationen ska vara skriftlig och ha inkommit till Region Kronobergs kansli senast kl. 12.00 den tionde arbetsdagen före sammanträdet där ledamoten avser att ställa den. Svaret på interpellationen ska vara skriftligt och finnas tillgängligt dagen före sammanträdet. En interpellation bör besvaras under det sammanträde den ställts. Inför dagens sammanträde har följande interpellationer inkommit:

- Interpellation om pandemins konsekvenser på förlossningsvården från Henrietta Modig Serrate (S) till ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden

- Interpellation om DPD-tester i Region Kronoberg från Frida Christensen (S) till hälso- och sjukvårdens ordförande

- Interpellation om information om fertilitetsbevarande kirurgi vid livmoderhalscancer från Henrietta Modig Serrate (S) till ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden

- Interpellation om fler sommarjobb i Region Kronoberg från Robert Olesen (S) till ordförande för regionstyrelsens personalutskott

- Interpellation om ifall Region Kronoberg har hänvisat patienter till Mandometerklinikerna eller bekostat vård där från Henrietta Modig Serrate (S) till ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden.

- Interpellation om hur mammografin i Region Kronoberg ska bli mer jämlik från Henrietta Modig Serrate (S) till ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden

- Interpellation om ifall Region Kronoberg riskerar att få ett minskat elstöd från Helen Bengtsson (S) till ordförande i regionstyrelsen

Förslag till beslut

Regionstyrelsen har lämnar följande förslag till beslut till regionfullmäktige: Regionfullmäktige beslutar att under första kvartalet 2024 fortsatt erbjuda avgiftsfri vaccination mot covid-19 till alla som bor eller stadigvarande vistas i Sverige och som rekommenderas vaccination enligt Folkhälsomyndigheten. Avgiftsfriheten omfattar även de grupper som Folkhälsomyndigheten rekommenderar att regionerna tillgängliggör vaccin för.

Sammanfattning

Överenskommelsen mellan regeringen och SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) om vaccination mot covid-19 för andra halvåret 2023 upphör den 31 december 2023. Folkhälsomyndighetens rekommendation om vaccination mot covid-19 sträcker sig över årsskiftet och gäller till och med den 29 februari 2024. För att inte skapa olika förutsättningar för personer som vaccineras under andra halvåret 2023 och de som vaccineras till och med 29 februari 2024, vilka omfattas av samma rekommendation från Folkhälsomyndigheten, vill SKR förlänga rekommendationen så att den gäller till och med 31 mars 2024.

Det som kommer skilja sig jämfört med tidigare beslut är att det för 2024 inte kommer finnas någon överenskommelse mellan SKR och staten gällande covidvaccinationerna och därmed inte heller något statsbidrag. Staten står dock även fortsatt för kostnaden för själva vaccinet men regionerna kommer få stå för arbetskostnaden och andra kringkostnader. Av det statsbidrag som betalades ut för första halvåret 2023 har 3 miljoner kronor använts perioden januari-juni.

Förslag till beslut

Regionstyrelsen har lämnat följande förslag till beslut till regionfullmäktige: Regionfullmäktige beslutar att för sin del upphäva exploateringsavtalet avseende detaljplan Rimfrosten 1 m.fl., Räppe i Växjö kommun samt föreslår Växjö kommun upphäva detsamma.

Sammanfattning

Regionfullmäktige beslutade § 177/2021 att godkänna Exploateringsavtal för detaljplan Rimfrosten 1 m.fl., Räppe i Växjö kommun. Därefter beslutade regionfullmäktige § 50/2022 att godkänna Tilläggsavtal till exploateringsavtal för detaljplan Rimfrosten 1 m.fl., Räppe i Växjö kommun.

Exploateringsavtalet reglerar bland annat plangenomförandefrågor såsom nybyggnation av gator, gatukostnader, anläggningsavgifter för vatten och avlopp med mera.

Med anledning av regionfullmäktiges beslut § 98/2023 om att upphäva beslut avseende byggnation av nytt akutsjukhus i Växjö föreslås Växjö kommun upphäva exploateringsavtalet avseende detaljplan Rimfrosten 1 m.fl., Räppe i Växjö kommun.

Förslag till beslut

Regionstyrelsen har lämnat följande förslag till beslut till regionfullmäktige: Regionfullmäktige beslutar att:

1. Godkänna fastighetsöverlåtelseavtal mellan Vasaborgen i Växjö AB och Region Kronoberg avseende fastigheten Växjö Stenbock 10 om 197 miljoner kronor. Beslutet ryms inom regionstyrelsens investeringsram 2023–2025.

2. Uppdra åt regionstyrelsen att utreda framtida hantering av bostadsdelen som inryms i fastigheten Växjö Stenbock 10.

Sammanfattning

Region Kronoberg planerar för en mindre ombyggnation i den inhyrda lokalen Regionhuset på Nygatan 20. I samband med planeringen har det framkommit att befintligt hyresavtal kommer att behöva förlängas med 10 år.

De ekonomiska konsekvenserna av att köpa fastigheten Växjö Stenbock 10 bedöms på lång sikt vara mer fördelaktiga än att hyra fastigheten.

Då regionen har en möjlighet att göra en besparing på totalt cirka 91 miljoner kronor över 20 år föreslås att regionen köper fastigheten Växjö Stenbock 10. Denna kostnadsuppskattning inkluderar både kontorsdelen och bostadsdelen.

Regionen har flera alternativ gällande bostadsdelen. Regionen kan:

• Långsiktigt förvalta dessa hyresrätter på hyresmarknaden.

• Använda dem för att på sikt ersätta de cirka 25 lägenheter regionen idag hyr som övernattningslägenheter eller som första bostad vid nyanställning.

• Stycka av bostadsdelen från kontorsdelen och sälja hyresrätterna till ett bostadsbolag.

Underlag för beslut om renoveringar för att möjliggöra aktivitetsbaserat arbetssätt samt säkra lokalens livslängd bör beredas. Inom regionstyrelsen bör budgetmedel omfördelas för att möjliggöra en god löpande förvaltning av fastigheten.

I regionstyrelsens budgeterade investeringsram för 2023-2025 finns inga medel avsatta för investeringskostnaden för köp och renovering av fastigheten. Projektet bör dock rymmas inom ram, då de totala utgifterna inom regionens investeringsram beräknas bli lägre än budgeterat.

Förslag till beslut

Regionstyrelsen har lämnat följande förslag till beslut till regionfullmäktige:

1. Regionfullmäktiges sammanträden under 2024 ska sändas via webben, kabel-tv och närradio.

2. Regionfullmäktige utser regionfullmäktiges ordförande Roland Gustbée (M) som ansvarig utgivare för webbsändningarna för perioden 2024-01-01 - 2024-12-31.

3. Regionfullmäktige utser regionfullmäktiges förste vice ordförande Gunnar Nordmark (L) som ställföreträdande ansvarig utgivare för webbsändningarna för perioden 2024-01-01 - 2024-12-31.

4. Regionfullmäktige anslår medel för ändamålet ur regionfullmäktiges budget 2024.

Sammanfattning

Region Kronoberg sänder fullmäktigesammanträdena över regionens webbplats. Webbsändningen har tidigare anmälts till myndigheten för press, radio och tv. Region Kronoberg ska även utse ansvarig utgivare för webbsändningen.

Regionfullmäktige föreslås utse fullmäktiges ordförande till ansvarig utgivare av regionfullmäktiges webbsändningar. En utgivare har möjlighet att utse ställföreträdande utgivare. En utsedd ställföreträdande utgivare ska godkännas av regionfullmäktige. Regionfullmäktige föreslås utse förste vice ordförande som ställföreträdande utgivare vid ordförandes frånvaro.

Förslag till beslut

Regionstyrelsen har lämnat följande förslag till beslut till regionfullmäktige: Regionfullmäktige beslutar att tid och plats för regionfullmäktiges sammanträden 2024 ska annonseras i Smålandsposten och Smålänningen vid ett tillfälle i början av året. Medel anslås ur regionfullmäktiges budget 2024.

Sammanfattning

Enligt regionfullmäktiges arbetsordning ska fullmäktige för varje år besluta om i vilken eller vilka ortstidningar uppgifter om tid och plats för årets möten ska annonseras.

Förslag till beslut

Regionstyrelsen har lämnat följande förslag till beslut till regionfullmäktige: Regionfullmäktige har inget att erinra mot att Ryssbygymnasiet AB upplåter mark till Ljungby Energi AB.

Sammanfattning

Region Kronoberg är delägare i Ryssbygymnasiet AB. Enligt bolagsordningen för Ryssbygymnasiet AB ska bolaget tillse att regionfullmäktige får ta ställning innan beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas. Ryssbygymnasiet AB har inlett diskussioner med Ljungby Energi AB avseende möjlighet att anlägga ett fjärrvärmeverk på Ryssbygymnasiets fastighet.

Förslag till beslut

Regionstyrelsen har lämnat följande förslag till beslut till regionfullmäktige: Regionfullmäktige godkänner redovisning av obesvarade motioner och medborgarförslag 2023.

Sammanfattning

I enlighet med 5 kap. 35 § kommunallagen (2017:725) ska en motion om möjligt beredas så att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från att motionen väcktes. Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid ska detta och vad som kommit fram vid beredningen anmälas till fullmäktige inom samma tid.

Fullmäktige får då avskriva motionen från vidare handläggning. Enligt Region Kronobergs arbetsordning för regionfullmäktige ska regionstyrelsen årligen redovisa de motioner som inte har beretts färdig på fullmäktiges sista ordinarie sammanträde. 2022 redovisade regionstyrelsen att samtliga motioner hade beretts. Sedan 2022 års redovisning har 18 motioner inkommit. Av dessa har elva inte behandlats.

2022 redovisade regionstyrelsen att två inkomna medborgarförslag inte hade beretts. Samtliga har nu behandlats. Sedan 2022 års redovisning har tre medborgarförslag inkommit. Av dessa har två inte behandlats.

Förslag till beslut

Regionstyrelsen har lämnat följande förslag till beslut till regionfullmäktige: Regionfullmäktige fastställer partistöd för år 2024 enligt följande: Socialdemokraterna 2 521 200 kronor Moderaterna 1 604 400 kronor Sverigedemokraterna 1 260 600 kronor Kristdemokraterna 687 600 kronor Vänsterpartiet 687 600 kronor Centerpartiet 573 000 kronor Liberalerna 458 400 kronor

Sammanfattning

Enligt kommunallagen får kommuner och regioner ge ekonomiskt stöd till politiska partier för att stärka deras ställning i den kommunala demokratin. Utbetalning av partistödet ska årligen beslutas av regionfullmäktige. Partistödet utgår till partier som är representerade i regionfullmäktige.

Region Kronobergs lokala partistöd regleras i Reglemente för partistöd, partigruppsanslag och anslag till politiska sekreterare som fastställdes av regionfullmäktige § 113/2022. Partistödet består dels av ett grundstöd, som uppgår till 2,0 prisbasbelopp per parti och år, samt ett mandatstöd, som uppgår till 2,0 prisbasbelopp per mandat och år. Prisbasbeloppet för 2024 är fastställt av regeringen till 57 300 kronor.

Mottagare av partistöd ska senast 30 juni räkenskapsåret efter att stödet har lämnats, lämna en skriftlig redovisning till regionfullmäktige som visar att partistödet har använts för det ändamål som anges i 4 kap. 29 § första stycket kommunallag (2017:725). Till redovisningen ska fogas ett granskningsintyg. Har redovisning och granskningsrapport inte lämnats inom föreskriven tid utbetalas inget partistöd för nästkommande år.

Förslag till beslut

Regionstyrelsen har lämnat följande förslag till beslut till regionfullmäktige: Regionfullmäktige avslår motionen mot bakgrund av att det i nuläget finns två vårdcentraler i Älmhults kommun som bedöms tillgodose primärvårdsbehovet samt sett till regionens utmaningar som finns gällande bemanning och ekonomi.

Sammanfattning

Socialdemokraterna har i en motion föreslagit att Region Kronoberg utreder förutsättningarna för att öppna en offentligt driven vårdcentral i Älmhults kommun.

Region Kronoberg bedömer att behovet av vårdcentraler i Älmhults kommun är tillgodosett i och med befintliga vårdcentraler. Därtill har primärvården utmaningar vad gäller bland annat kompetensförsörjningen, något som försvårar möjligheterna till nyetablering av vårdcentral.

Hälso- och sjukvårdsnämnden, § 110/2023, och nämnden för folkhälsa och vårdval, § 39/2023, har beslutat att föreslå regionfullmäktige avslå motionen mot bakgrund av att det i nuläget finns två vårdcentraler i Älmhults kommun som bedöms tillgodose primärvårdsbehovet samt sett till regionens utmaningar som finns gällande bemanning och ekonomi.

Förslag till beslut

Regionstyrelsen har lämnat följande förslag till beslut till regionfullmäktige: Regionfullmäktige avslår motionen mot bakgrund av att det i nuläget finns två vårdcentraler i Älmhults kommun som bedöms tillgodose primärvårdsbehovet samt sett till regionens utmaningar som finns gällande bemanning och ekonomi.

Sammanfattning

Socialdemokraterna har i en motion föreslagit att Region Kronoberg utreder förutsättningarna för att öppna en offentligt driven vårdcentral i Älmhults kommun.

Region Kronoberg bedömer att behovet av vårdcentraler i Älmhults kommun är tillgodosett i och med befintliga vårdcentraler. Därtill har primärvården utmaningar vad gäller bland annat kompetensförsörjningen, något som försvårar möjligheterna till nyetablering av vårdcentral.

Hälso- och sjukvårdsnämnden, § 110/2023, och nämnden för folkhälsa och vårdval, § 39/2023, har beslutat att föreslå regionfullmäktige avslå motionen mot bakgrund av att det i nuläget finns två vårdcentraler i Älmhults kommun som bedöms tillgodose primärvårdsbehovet samt sett till regionens utmaningar som finns gällande bemanning och ekonomi.

Förslag till beslut

Regionstyrelsen har lämnat följande förslag till beslut till regionfullmäktige: Regionfullmäktige avslår motionen mot bakgrund av att det redan finns en modell och ett grunduppdrag till vårdcentralerna avseende förebyggande insatser.

Sammanfattning

Kerstin Wiréhn (V) och Christer Persson (V) har i en motion föreslagit att nämnden för folkhälsa och vårdval får i uppdrag att utreda och föreslå en ny modell för vårdcentralernas förebyggande insatser. I Kronobergs län har invånarna själv möjlighet att välja sin vårdcentral genom Vårdval Kronoberg primärvård. Vårdcentralernas uppdrag regleras genom Uppdragsspecifikation Vårdval Kronoberg som årligen fastställs av regionfullmäktige.

Av uppdragsspecifikationen framgår att primärvårdens grunduppdrag är att svara för invånarnas behov av en basal hälso- och sjukvård vid behandling, rådgivning, förebyggande insatser och rehabilitering utan avgränsningar vad gäller sjukdom, ålder och patientgrupp. I primärvårdens grunduppdrag ingår att arbeta förebyggande utifrån såväl befolkningens behov som patientens individuella behov och förutsättningar. Därtill framgår det att vårdcentralen ska bedriva ett systematiskt hälsofrämjande och preventivt arbete. Patienterna ska stödjas och stimuleras att bibehålla eller förbättra den egna hälsan genom hälsosamma levnadsvanor. Särskilt angeläget är detta för grupper och patienter med särskild risk för ohälsa. Stöd ska erbjudas till patienter med tobaksbruk, otillräcklig fysisk aktivitet, riskbruk av alkohol och ohälsosamma matvanor enligt Socialstyrelsens riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor.

Vårdcentraler ska även erbjuda alla sina listade invånare ett riktat hälsosamt det år de fyller 50 år. Därtill ska vårdcentralen erbjuda hälsoundersökningar av personer med psykiskt funktionshinder. Därmed finns en modell och ett grunduppdrag till vårdcentralerna avseende förebyggande insatser. Grunduppdraget följs årligen upp och utvärderas i dialog med vårdcentraler inför att uppdragsspecifikationen fastställs. Eventuella förändringar av grunduppdrag eller tilläggsuppdrag sker således i samband med att uppdragsspecifikationen bereds och fastställs. Med anledning av detta föreslås att motionen avslås. Nämnden för folkhälsa och vårdval beslutade § 40/2023 att föreslå regionfullmäktige avslå motionen.

Förslag till beslut

Regionstyrelsen har lämnat följande förslag till beslut till regionfullmäktige: Regionfullmäktige avslår motionen mot bakgrund av att det redan finns en modell och ett grunduppdrag till vårdcentralerna avseende förebyggande insatser.

Sammanfattning

Kerstin Wiréhn (V) och Christer Persson (V) har i en motion föreslagit att nämnden för folkhälsa och vårdval får i uppdrag att utreda och föreslå en ny modell för vårdcentralernas förebyggande insatser. I Kronobergs län har invånarna själv möjlighet att välja sin vårdcentral genom Vårdval Kronoberg primärvård. Vårdcentralernas uppdrag regleras genom Uppdragsspecifikation Vårdval Kronoberg som årligen fastställs av regionfullmäktige.

Av uppdragsspecifikationen framgår att primärvårdens grunduppdrag är att svara för invånarnas behov av en basal hälso- och sjukvård vid behandling, rådgivning, förebyggande insatser och rehabilitering utan avgränsningar vad gäller sjukdom, ålder och patientgrupp. I primärvårdens grunduppdrag ingår att arbeta förebyggande utifrån såväl befolkningens behov som patientens individuella behov och förutsättningar. Därtill framgår det att vårdcentralen ska bedriva ett systematiskt hälsofrämjande och preventivt arbete. Patienterna ska stödjas och stimuleras att bibehålla eller förbättra den egna hälsan genom hälsosamma levnadsvanor. Särskilt angeläget är detta för grupper och patienter med särskild risk för ohälsa. Stöd ska erbjudas till patienter med tobaksbruk, otillräcklig fysisk aktivitet, riskbruk av alkohol och ohälsosamma matvanor enligt Socialstyrelsens riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor.

Vårdcentraler ska även erbjuda alla sina listade invånare ett riktat hälsosamt det år de fyller 50 år. Därtill ska vårdcentralen erbjuda hälsoundersökningar av personer med psykiskt funktionshinder. Därmed finns en modell och ett grunduppdrag till vårdcentralerna avseende förebyggande insatser. Grunduppdraget följs årligen upp och utvärderas i dialog med vårdcentraler inför att uppdragsspecifikationen fastställs. Eventuella förändringar av grunduppdrag eller tilläggsuppdrag sker således i samband med att uppdragsspecifikationen bereds och fastställs. Med anledning av detta föreslås att motionen avslås. Nämnden för folkhälsa och vårdval beslutade § 40/2023 att föreslå regionfullmäktige avslå motionen.

Förslag till beslut

Regionstyrelsen har lämnat följande förslag till beslut till regionfullmäktige: Regionfullmäktige avslår motionen mot bakgrund av att det i budget 2024 inte finns budgeterade medel för en satsning på höjt OB-tillägg för alla som arbetar i dygnet-runt-verksamhet.

Sammanfattning

Henrietta Modig Serrate (S) har i en motion föreslagit att återinföra höjt ob-tillägg för alla som arbetar i dygnet-runt-verksamhet (och har obtillägg i sina avtal) samt att regionstyrelsens personalutskott får i uppdrag att se över hur höjt ob-tillägg ska kunna återinföras för alla som arbetar i dygnet-runt-verksamhet i vården (och har ob-tillägg i sina avtal).

Löneförmånen ob-bonus infördes mars 2017 efter beslut i regionstyrelsens personalutskott. Sedan dess har nivån på förmånen samt vilka som omfattats förändrats. Nuvarande beslut är att en förhöjd obersättning om 50 procent utöver det grundläggande avtalet för obersättning utbetalas till sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor, barnmorskor, röntgensjuksköterskor, biomedicinska analytiker samt medicinska sekreterare. Nuvarande förhöjda OB-ersättning infördes i syfte att bli oberoende av hyrpersonal.

Skulle ob-bonus utbetalas under 2023 till regionens samtliga medarbetare hade den summan uppskattningsvis hamnat på 42,5 miljoner kr exklusive sociala avgifter. En uppskattad kostnad för ob-bonus för 2023 för nuvarande grupper uppgår till 15,8 miljoner exklusive sociala avgifter. Regionstyrelsens personalutskott beslutade § 68/2023 att föreslå regionfullmäktige avslå motionen.

Förslag till beslut

Regionstyrelsen har lämnat följande förslag till beslut till regionfullmäktige: Regionfullmäktige bifaller motionen.

Sammanfattning

Henrietta Modig Serrate (S) har i en motion föreslagit att Region Kronoberg, mot bakgrund av Tidöavtalet, ska ta ställning mot ett införande av angiverilag samt att ställningstagande ska meddelas regeringen.

Tidöavtalet är en skriftlig överenskommelse mellan Kristdemokraterna, Liberalerna, Moderaterna och Sverigedemokraterna som slöts den 14 oktober 2022. Avtalet reglerar vad ovan nämnda riksdagspartier ska samarbete kring under mandatperioden 2022-2026. I Tidöavtalet föreslås bland annat att

”Kommuner och myndigheter ska vara skyldiga att informera Migrationsverket och Polismyndigheten när de kommer i kontakt med personer som vistas i Sverige utan tillstånd. Det innebär att myndigheter som en person kan komma i kontakt med får ett ansvar för att säkerställa personens lagliga rätt att vistas i Sverige. Genom informationsplikten ska möjligheterna att leva i landet utan tillstånd försvåras. Det kan finnas situationer där en anmälan skulle strida mot ömmande värden, till exempel i sjukvården. Undantag från informationsplikten behöver därför utredas närmare.”

För att utreda frågan beslutade regeringen den 30 juni 2022 att en särskild utredare ska se över delar av regelverket kopplat till återvändande. Därefter beslutade regeringen den 31 augusti 2023 om tilläggsdirektiv till Utredningen om stärkt återvändandeverksamhet. I direktivet gav regeringen utredaren i uppdrag att lämna förslag på en reglering som innebär ett utökat informationsutbyte i syfte att stärka arbetet med verkställighet och försvåra möjligheterna att leva i landet utan tillstånd. Därtill gavs utredaren i uppdrag att analysera konsekvenserna av att införa ett utökat informationsutbyte och beskriva för- och nackdelar för berörda verksamheter samt eventuella konsekvensen om en informationsskyldighet inte efterlevs. Utredaren gavs även i uppdrag att bedöma situationer där informationsplikten kan strida mot ömmande värden, exempelvis inom hälso- och sjukvården, samt bedöma hur regleringen ska utformas och vilka situationer som kan undantas. Uppdraget ska redovisas senast den 30 september 2024.

Med anledning av att utredningen ännu inte redovisats föreslås att Region Kronoberg inte tar ställning till kommande lagförslag. Motionen föreslås därmed besvaras. Regionstyrelsens arbetsutskott beslutade § 278/2023 att föreslå regionfullmäktige bifalla motionen.

Förslag till beslut

Regionstyrelsen har lämnat följande förslag till beslut till regionfullmäktige: Regionfullmäktige bifaller motionen.

Sammanfattning

Henrietta Modig Serrate (S) har i en motion föreslagit att Region Kronoberg, mot bakgrund av Tidöavtalet, ska ta ställning mot ett införande av angiverilag samt att ställningstagande ska meddelas regeringen.

Tidöavtalet är en skriftlig överenskommelse mellan Kristdemokraterna, Liberalerna, Moderaterna och Sverigedemokraterna som slöts den 14 oktober 2022. Avtalet reglerar vad ovan nämnda riksdagspartier ska samarbete kring under mandatperioden 2022-2026. I Tidöavtalet föreslås bland annat att

”Kommuner och myndigheter ska vara skyldiga att informera Migrationsverket och Polismyndigheten när de kommer i kontakt med personer som vistas i Sverige utan tillstånd. Det innebär att myndigheter som en person kan komma i kontakt med får ett ansvar för att säkerställa personens lagliga rätt att vistas i Sverige. Genom informationsplikten ska möjligheterna att leva i landet utan tillstånd försvåras. Det kan finnas situationer där en anmälan skulle strida mot ömmande värden, till exempel i sjukvården. Undantag från informationsplikten behöver därför utredas närmare.”

För att utreda frågan beslutade regeringen den 30 juni 2022 att en särskild utredare ska se över delar av regelverket kopplat till återvändande. Därefter beslutade regeringen den 31 augusti 2023 om tilläggsdirektiv till Utredningen om stärkt återvändandeverksamhet. I direktivet gav regeringen utredaren i uppdrag att lämna förslag på en reglering som innebär ett utökat informationsutbyte i syfte att stärka arbetet med verkställighet och försvåra möjligheterna att leva i landet utan tillstånd. Därtill gavs utredaren i uppdrag att analysera konsekvenserna av att införa ett utökat informationsutbyte och beskriva för- och nackdelar för berörda verksamheter samt eventuella konsekvensen om en informationsskyldighet inte efterlevs. Utredaren gavs även i uppdrag att bedöma situationer där informationsplikten kan strida mot ömmande värden, exempelvis inom hälso- och sjukvården, samt bedöma hur regleringen ska utformas och vilka situationer som kan undantas. Uppdraget ska redovisas senast den 30 september 2024.

Med anledning av att utredningen ännu inte redovisats föreslås att Region Kronoberg inte tar ställning till kommande lagförslag. Motionen föreslås därmed besvaras. Regionstyrelsens arbetsutskott beslutade § 278/2023 att föreslå regionfullmäktige bifalla motionen.

Förslag till beslut

Regionstyrelsen har lämnat följande förslag till beslut till regionfullmäktige: Regionfullmäktige besvarar motionen i enlighet med redovisat yttrande.

Sammanfattning

Henrietta Modig Serrate (S) har i en motion, daterad 2023-02-15, föreslagit att Region Kronoberg tar fram en handlingsplan för att höja grundbemanningen i vården. Enligt motionären skulle en höjd grundbemanning innebära att det finns höjd för att planerad och förväntad frånvaro täcks inom ramen för schemaläggning av ordinarie personal. Det kan exempelvis innebära att man anställer fler eller att redan anställda ökar sin sysselsättningsgrad.

Enligt motionären skulle höjd grundbemanning i vården i Region Kronoberg bland annat kunna minska personalens stress och förbättra arbetsmiljön, öka antalet vårdplatser, höja patientsäkerheten och öka kvalitén på vården, minska kostnaderna för hyrpersonal, öka tillgängligheten till vården generellt och förbättra regionens möjligheter att rekrytera och behålla vårdpersonal. Utgångspunkten för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning är att vara bemannad med tillräcklig och rätt kompetens för sitt uppdrag. Omställningsarbetet inom Närmare Kronobergaren kommer att pågå flertalet år framåt. Prognosen är att regionen år 2030 kommer att ha en kritisk situation avseende tillgång till personella resurser. För att möta denna utmaning sker kompetensväxling, uppgiftsförskjutning och utveckling av förändrade arbetssätt.

För närvarande råder svårigheter inom Region Kronoberg att rekrytera bland annat sjuksköterskor och läkare till vakanta tjänster. På sikt kommer detta sannolikt omfatta även andra yrkesgrupper. Istället för att sträva efter att öka antalet medarbetare behöver regionen hitta former för att klara uppdraget fast med ett färre antal medarbetare. Det pågår utvecklingsarbeten i enlighet med motionens intentioner, bland annat med budgetuppdrag avseende att öka sysselsättningsgraden samt att arbeta med heltid som norm. Inom ramen för pågående arbete med insatser för att bli hyroberoende arbetar verksamheterna även aktivt med att erbjuda hyrsjuksköterskor med flera anställning inom regionen. Regionstyrelsens personalutskott beslutade § 69/2023 att föreslå regionfullmäktige besvara motionen i enlighet med redovisat yttrande.

Förslag till beslut

Regionstyrelsen har lämnat följande förslag till beslut till regionfullmäktige: Kallelse Regionfullmäktige beslutar om nedanstående ramförändring i budget 2024: att flytta driftram på 3 800 000 kronor från nämnden för folkhälsa och vårdval till regionstyrelsen

Sammanfattning

Regionfullmäktige beslutade i juni 2023 om preliminära driftramar per nämnd i samband med att budgeten antogs för 2024 med flerårsplan 2025-2026. Samordningsenheten flyttade från primärvård, psykiatri och rehab till allmänmedicinskt kunskapscentrum den 1 januari 2023. Fram till detta datum var verksamheten finansierad av statsbidrag. Samordningsenhetens uppdrag är att från 2023 och framåt avlasta vårdcentralerna med så kallade sällanföreteelser. För detta krävs beslut om budget. Förslaget ska inte innebära någon minskning av nivån på vårdersättningen (även kallad hälso- och sjukvårdspeng) till vårdcentralerna.

Förslag till beslut

Regionfullmäktige entledigar Pernilla Tornéus (M) och Joakim Olsson (V) från uppdraget som ledamot i regionfullmäktige samt överlämnar beslutet till länsstyrelsen för ny sammanräkning

Förslag till beslut

Regionfullmäktiges valberedning har lämnat följande förslag till beslut till regionfullmäktige: Regionfullmäktige beslutar att:

1. Entlediga Jerker Nilsson (V) från uppdraget som ledamot i patientnämnden.

2. Utse NN (V) till ledamot i patientnämnden.

Sammanfattning

Robert Olesen (S) har ställt följande interpellation till Anna Zelvin (KD), ordförande för regionstyrelsens personalutskott: "På regionfullmäktige den 26 februari år 2020 bifölls Socialdemokraternas motion om att öka antal sommarjobbsplatser i Region Kronoberg för gymnasieungdomar. Uppdraget gavs till regionstyrelsens personalutskott. Sommaren år 2019 fanns det 70 sommarjobbsplatser i Region Kronoberg. Under regionfullmäktige i juni år 2022 lyfte Socialdemokraterna frågan igen genom en interpellation.

Interpellation efterfrågade uppföljning kring arbetet med att öka antalet sommarjobbsplatser. Interpellationen besvarandes med att inför sommaren år 2022 fanns det 98 platser och att planen inför sommaren 2023 är att erbjuda 200 sommarjobbsplatser. Att Region Kronoberg tillhandahåller många sommarjobbsplatser är viktigt för att allt fler ungdomar ska få upp ögonen för och få testa på de yrken som finns inom regionen. Dessutom är ett sommarjobb viktigt för ungdomar som får ta ansvar och får sin första lön. Med anledning av ovanstående har jag följande frågor:

1. Hur många sommarjobbsplatser fanns i Region Kronobergs verksamheter sommaren år 2023 och uppfylldes därmed planen om 200 sommarjobbsplatser till sommaren år 2023?

2. Hur många sökte sommarjobb inom Region Kronoberg till sommaren år 2023?

3. Hur man sommarjobbsplatser beräknas Region Kronoberg kunna erbjuda till sommaren år 2024?"

Sammanfattning

Henrietta Modig Serrate (S) har ställt följande interpellation till Ida Eriksson (M), hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande: "Smålandsposten rapporterar om att de som födde barn under pandemin upplever en större oro inför sin nästa graviditet.1 Personer med svårare förlossningsrädsla kan få hjälp på Auroramottagningen genom samtalsterapi. Om man istället lider av lättare förlossningsrädsla hänvisas man till mödravården. På Auroramottagningen i Växjö upplever man att många personer framhåller upplevelser från pandemin som en orsak till oro inför nästa graviditet. En av orsakerna tycks vara att restriktionerna innebar att den födandes partner fick lämna sjukhuset direkt efter förlossningen. De anställda på Auroramottagningen i Växjö vittnar om att de som födde barn under pandemirestriktionerna kände sig väldigt ensamma.

I artikeln lyfter man frågan om de som födde barn under pandemirestriktioner har utvecklat förlossningsrädsla i större utsträckning än de som inte har fött under de förutsättningarna. Det är nu kö till Auroramottagningen i Växjö på grund av att mottagningen var stängd i somras och under pandemin samt att det råder personalbrist. Med anledning av ovan vill jag ställa följande fråga till hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Ida Eriksson (M);

1. Finns det statistik i Kronoberg som kan besvara frågan om kvinnor som födde under pandemirestriktionerna har utvecklat förlossningsrädsla i större utsträckning än de som inte har fött under de förutsättningarna?

2. Under pandemin infördes restriktioner om att den födandes partner inte fick stanna kvar på sjukhuset efter förlossningen. Tycker du att Region Kronoberg ska införa samma restriktioner om vi drabbas av en liknande pandemi idag?

3. Hur arbetar Region Kronoberg för att minska kön till Auroramottagningen i Växjö?"

Sammanfattning

Frida Christensen (S) har ställt följande interpellation till Ida Eriksson (M), hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande: "För att förebygga allvarliga konsekvenser rekommenderas det att cancerpatienter testas för brist på DPD-enzym innan en cellgiftsbehandling startas. Läkartidningen skriver att 5-fluorouracil är ett cancerläkemedel som används mycket men som kan ge biverkningar om personen i fråga har en låg halt av DPD-enzym. Med anledningen av detta rekommenderar den europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA, sedan år 2020 provtagning för att se om personen i fråga har låg halt av DPD-enzym. Om man har låg halt av DPD-enzym och får cancerläkemedlet så är biverkningarna oftast lindriga till måttliga. 1 av 5 personer får dock svåra biverkningar och även dödsfall är inrapporterade.

Enligt Regionala cancercentrum i samverkan gick Läkemedelsverket ut år 2020 med en rekommendation att genomföra DPD-tester innan start av behandling av vissa läkemedel som används vid cancerbehandling.2 Cirka 8 procent av Sveriges befolkning har ett mycket låg halt av DPDenzymet, och hos en halv procent saknar enzymet helt. För att kunna anpassa vilken typ av behandling en patient ska få, är det viktigt att veta om patienten helt - eller delvis saknar detta enzym. Det finns utvärderingar som visar på DPD-tester ger både mindre biverkningar för patienterna och är kostnadsbesparande för sjukvården. Med anledning av ovanstående har jag följande frågor:

1. Utför Region Kronoberg gentester (eller andra tester) inför cancerbehandling för att utreda om patienter har DPD-brist eller saknar det helt?

2. Om vi genomför testerna; i vilken omfattning testas patienterna, och vad är avgörande för testning?

Sammanfattning

Henrietta Modig Serrate (S) har ställt följande interpellation till Ida Eriksson (M), hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande: "Sahlgrenska Universitetssjukhuset rapporterar att ungefär 500 kvinnor varje år får diagnosen livmoderhalscancer i Sverige. Var fjärde kvinna som drabbas är under 40 år. Om man har cancer i livmoderhalsen kan man behöva ta bort en större del av livmoderhalsen och därmed kan möjligheten att bli gravid i framtiden påverkas. Tack vare fertilitetsbevarande kirurgi, även kallat Trakelektomi, kan en mycket större del av de reproduktiva organen bevaras och därmed också chansen att bli gravid. Sahlgrenska universitetssjukhuset och Karolinska Universitetssjukhuset är de två sjukhusen i Sverige som genomför fertilitetsbevarande kirurgi.

Fertilitetsbevarande kirurgi vid livmodercancer är nationell högspecialiserad vård.1 När möjligheten för fertilitetsbevarande kirurgi vid livmoderhalscancer finns är det givetvis viktigt att personer som får diagnosen livmoderhalscancer och behöver opereras får information om att möjligheten till fertilitetsbevarande kirurgi finns. Generellt har kvinnosjukvården länge varit eftersatt. Att vara kvinna kan ha stor betydelse för hälsan och tillgången till sjukvård. Region Kronoberg behöver utveckla och förbättra arbetet med kvinnors hälsa generellt och kvinnosjukvården i synnerhet. Med anledningen av ovanstående har jag följande frågor:

1. Hur många personer i Kronoberg har fått diagnosen livmoderhalscancer de senaste åren?

2. Hur stor andel av patienterna med livmoderhalscancer har Region Kronoberg remitterat till fertilitetsbevarande kirurgi vid livmodercancer de senaste åren?

3. Hur arbetar Region Kronoberg för att informera om möjligheten för fertilitetsbevarande kirurgi vid diagnosen livmoderhalscancer?

Sammanfattning

Henrietta Modig Serrate (S) har ställt följande interpellation till Ida Eriksson (M), hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande: "Veckorevyn skriver att Mandolean AB driver flera ätstörningskliniker i Stockholm. Klinikerna heter Mandometerkliniken och arbetar utifrån Mandometermetoden. Teorin bakom metoden är att ätstörningar är en fysiologisk sjukdom snarare än en psykologisk sjukdom. Region Stockholm gick nyligen ut med att man inte kommer förlänga avtalet med Mandolean AB, samtidigt som företaget även kommer behöva betala tillbaka 47 miljoner kronor till Region Stockholm. Regionen kommer även att ta över ätstörningsvården i egen regi.

Anledningen är att Mandometerklinikerna har bedrivit bristande vård och fuskat till sig skattpengar de inte haft rätt till. Region Stockholm har gjort en utredning på klinikerna där det bland annat har framkommit att Mandolean AB har fått betalt varje gång en patient har registrerat sitt matintag i klinikens app. Enligt regler ska kliniken bara få ersättning av regionen för vårdkontakt med vårdpersonal. Enligt avtalet med Region Stockholm ska klinikerna bedriva psykologisk behandling, vilket utredningen är kritisk till om klinikerna har uppnått. Nästa 80 procent av vårdbesöken har genomförts av olegitimerad personal. Nästan hälften av patienterna har inte heller fått träffa legitimerad personal på de fem första besöken på kliniken.

Den med störst behov av vård skall prioriteras, men med den stora avsaknaden av legitimerad personal finns risken att detta inte har kunnat uppfyllas. Den medicinska bedömningen görs nämligen bara av legitimerad personal. Mandometerklinikerna har även sorterat bort patienter som de inte anser passar för deras app-behandling. Oftast är det patienter med flera sjukdomar som inte har tagits emot.1 Läkartidningen framhåller att omkring 200 000 personer i Sverige kommer någon gång i livet att drabbas av en ätstörning.

Ätstörningar innebär ett lidande för individen, dess närstående och kan också utvecklas till ett livshotande tillstånd.2 Veckorevyns avslöjande av Mandolean AB:s verksamhet är oroande för de personer som har behov av vård och sedan inte har fått det av klinikerna. Samtidigt är det oroande att Mandolean AB har bortsett från att den med störst behov av vård skall prioriteras. Företaget har dessutom fuskat till sig stora summor pengar från vår gemensamma finansierade hälso- och sjukvård.

Den svenska hälso- och sjukvården bygger på gemensam finansiering och att vård ska ges utefter behov. För oss socialdemokrater är det en självklarhet. Socialdemokraterna har länge drivit frågan om att ta tillbaka den demokratiska kontrollen över välfärden och stoppa vinstjakten inom välfärden. Med anledningen av ovanstående undrar jag;

• Har Region Kronoberg skickat remiss till Mandometerklinikerna? Om svaret är ja, hur många patienter handlar det om? • Har Region Kronoberg bekostat vård för Kronobergare på Mandometerklinikerna? Om svaret är ja, hur stor är den totala kostnaden som betalats?

Sammanfattning

Henrietta Modig Serrate (S) har ställt följande interpellation till hälsooch sjukvårdsnämndens ordförande Ida Eriksson (M): "Bröstcancerförbundet skriver i sin rapport för 2023 att andelen som överlever bröstcancer i Sverige har nästintill fördubblats tack vare att så många går på sin mammografi. Dock är skillnaden mellan olika grupper och dess deltagande i mammografin väldigt stort. Faktorer som utbildning och ekonomi spelar stor roll för om man deltar i mammografin eller inte. Resultatet blir att kvinnor som är utrikesfödda som grupp har den högsta dödligheten kopplad till bröstcancer. Enligt Bröstcancerförbundet är orsaken till att man inte går på mammografin oftast att personen saknar information om varför mammografi är viktigt, hur det går till och vad mammografi ens är. Därtill finns även språkliga hinder. Statistik visar att 60 procent av de utrikesfödda kvinnorna deltar i mammografin.

Den totala deltagarsiffran för alla som kallas till mammografi är 80 procent.1 Smålandsposten publicerade den 30 oktober en artikel med utgångspunkt i Bröstcancerförbundets rapportering om skillnaden i deltagandet i mammografin sett till inrikes födda kvinnor respektive utrikes födda kvinnor. Smålandsposten har träffat en radiolog på mammografin i Växjö som upplever samma mönster i Kronoberg. I arbetet med att uppnå en jämlik cancervård behöver även bröstcancerscreeningen vara jämlik. Ens ekonomi eller utbildningsnivå ska inte vara en orsak till att avstå från den livsviktiga cancerscreeningen. Generellt har kvinnosjukvården länge varit eftersatt. Att vara kvinna kan ha stor betydelse för hälsan och tillgången till sjukvård. Region Kronoberg behöver utveckla och förbättra arbetet med kvinnors hälsa generellt och kvinnosjukvården i synnerhet. Cancerscreeningen i Region Kronoberg måste bli mer jämlik. Med anledningen av ovanstående har jag följande frågor:

1. Hur arbetar Region Kronoberg idag för att öka deltagandet i mammografin av utrikes födda kvinnor?

2. Hur arbetar Region Kronoberg idag för att öka deltagandet i mammografin med hänsyn till att faktorer som utbildningsnivå och ekonomi spelar stor roll?

3. Finns den information om mammografi som Region Kronoberg skickar ut med kallelsen om mammografi på fler språk än svenska? I så fall vilka språk?

4. Finns det anledning att föreslå förbättringsåtgärder med anledning av den presenterade statistiken?

Sammanfattning

Helen Bengtsson (S) har ställt följande interpellation till Mikael Johansson (M), regionstyrelsens ordförande: "SVT Nyheter rapporterar om att Falkenbergs kommun skulle ha fått ett elstöd på 18 miljoner kronor men nu kommer få ungefär 2,5 miljoner istället. Detta beror på att kommunen har ett kommunalt växthus och därmed enligt Skatteverket räknas som en jordbruksproducent. Skatteverket hänvisar beslutet till elstödsförordningen. Dagens Samhälle informerar att även Sala och Region Jönköpings län enligt Skatteverket klassas som jordbruk och därmed får minskat elstöd. SKR fortsätter med att flera kommuner och en region som bedriver naturbruksgymnasium har fått information om att man bedriver primär jordbruksproduktion och därmed kan elstöd max vara 2,5 miljoner kronor. SKR:s chefekonom ifrågasätter om detta var ett medvetet val i utformningen av elstödet men har ännu inte fått något svar från regeringen. Region Kronoberg är delägare i Ryssbygymnasiet som har utbildning inom skogsbruk, jakt, viltvård, skogsvård och naturvetenskap. Med anledning av ovanstående har jag följande fråga:

- Finns det risk att Region Kronoberg likt andra kommuner och regioner får ett begränsat elstöd på grund av att vi räknas som jordbruksproducent?"

Förslag till beslut

Regionfullmäktige noterar redovisade anmälningsärenden till protokollet.